Hur mår landets lantbrukare och hur ser de på hot, brott och kritik mot sin djurproduktion? I en ny rapport från SLU och KTH speglas tillståndet. Bland företagare som drabbats är det särskilt de yngre som mår dåligt och som tappat framtidstro och förtroende för samhällets stöd. När familjen påverkas av hot och kritik mot verksamheten försvinner motivationen för att fortsätta att producera livsmedel.
I studien, som startade sommaren 2020, har närmare 10 000 lantbrukare tillfrågats om sina erfarenheter. Svaren handlar i stor utsträckning om minskad framtidstro. Djurproducenterna drabbas både personligt och som företagare av djurrättsaktivister och annan brottslighet.
”Det vi reagerat särskilt på är hur de som utsatts för aktivism påverkas. Hela deras framtidstro förändras när familj och barn i förlängningen drabbas av olika händelser, det gör helt enkelt väldigt ont”, säger Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU och en av forskarna bakom studien.
En tredjedel av de utsatta företagarna har en utåtriktad verksamhet och syns i bland annat sociala medier, 40 procent har förtroendeuppdrag och förekommer i massmedia. Många av de utsatta känner sig numera otrygga på gården och känner att livskvaliteten försämrats samt ser en negativ påverkan på ekonomin. Särskilt yngre lantbrukare (30-49 år) var i högre grad påverkade av djurrättsaktivism som fenomen när det gällde graden av rädsla för aktivism, negativ påverkan på ekonomin som följd (40 %) och ett minskat förtroende för främlingar.
Studien visar även ett lågt förtroende för polisens insatser. Många av de utsatta lantbrukarna anmäler inte incidenter eftersom man har bilden av att det inte kommer att leda till något. Av de tillfrågade anger 65 procent att de inte gjort någon anmälan.
”Här handlar det till stor del om en större problematik, att man har tappat förtroendet för samhället som stöd”, säger Peter Lundqvist.
Han hoppas att studien kommer att leda vidare. Forskargruppen har i samband med rapporten även lagt fram förslag på åtgärder och vad olika aktörer kan göra för att förbättra situationen. Förslagen handlar om vad man som enskild företagare kan göra och vad olika organisationer kan göra, allt från åtgärder på gårdsnivå till samarbete med den lokala polisen, skärpt lagstiftning och översyn av brottsrubriceringen.
”Vi har visat hur problematiken ser ut, visar på möjliga åtgärder och hoppas få bollen i rullning och att studien inte bara blir ett politiskt slagträ i debatten. Det handlar i förlängningen om framtidstron för hela branschen”, säger Peter Lundqvist.
Rapporten kan laddas ner här
