För första gången på länge började året bra för svensk livsmedelsindustri, men efter USA:s och Israels attack mot Iran har kostnadsläget snabbt försämrats för svenska producenter av mat och dryck. Samtidigt visar Livsmedelsföretagens nya konjunkturbrev att decennier av för låga investeringar riskerar att underminera svensk livsmedelsberedskap och konkurrenskraft.
Svensk livsmedelsindustri gick in i 2026 med den starkaste försäljningsutvecklingen på hemmamarknaden sedan början av 2022. Knappt två tredjedelar av årets första kvartal utspelades med förhållandevis stabila produktionsförutsättningar. Men efter att konflikten i Persiska viken eskalerade och situationen i Hormuzsundet försämrades har kostnaderna stigit snabbt i flera led, det visar Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2026.
– Svensk livsmedelsproduktion pressas nu från flera håll samtidigt. Kriget i Mellanöstern driver upp kostnaderna snabbt, medan den långsiktigt låga lönsamheten har gjort att investeringarna i branschen halkat efter under lång tid. Det är ett mönster som måste brytas, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Kraftiga kostnadsökningar på grund av Irankriget
Redan under Q1 ökade transportkostnaderna stort och företagen räknar med ännu snabbare uppgång under Q2. Även kostnaderna för emballage och förpackningar stiger tydligt till följd av högre energi- och råvarupriser. Samtidigt varnar Livsmedelsföretagen för att utvecklingen kan bli betydligt värre om konflikten fortsätter.
– Om läget i Hormuzsundet förblir låst riskerar världen att drabbas av stora problem med tillgången på mineralgödsel. Bara sedan slutet av februari har priserna på mineralgödsel ökat med omkring 80 procent. På sikt ger detta upphov till nya inflationsimpulser på livsmedelsområdet, säger Carl Eckerdal.
Enligt konjunkturbrevet bedömer 36 procent av företagen att effekterna av Irankriget kan bli lika allvarliga eller värre än effekterna efter Rysslands invasion av Ukraina.
Decennier av för låga investeringar
Samtidigt som kostnaderna stiger visar konjunkturbrevet att svensk livsmedelsindustri under lång tid har investerat långt mindre än övrig svensk tillverkningsindustri. Sedan sekelskiftet har nettoinvesteringarna i livsmedelsindustrin legat på omkring 0,7 procent av omsättningen, jämfört med genomsnittet för svensk tillverkningsindustri på 6,5 procent.
Konsekvenserna börjar nu bli tydliga. Fyra av tio företag uppger att de ligger efter sina internationella konkurrenter när det gäller produktionsutrustning, teknik och modernitet.
– Sverige behöver stärka sin livsmedelsberedskap, inte försvaga den. Men med så låga investeringsnivåer under så lång tid blir det svårt att upprätthålla konkurrenskraftig produktion i Sverige. Det påverkar både vår försörjningsförmåga och möjligheten att möta framtida kriser, säger Carl Eckerdal.
Tre av fyra företag uppger att låg eller osäker lönsamhet har stoppat eller senarelagt investeringar i nya produktionslinor och fabriker under det senaste decenniet.
Politiken måste stärka investeringsförutsättningarna
Sedan det svenska EU-inträdet har livsmedelsindustrin tappat mark i förhållande till övrig svensk tillverkningsindustri. Av industrins totala förädlingsvärde 1995 utgjorde livsmedelsindustrin 12 procent. År 2025 hade andelen sjunkit till 7 procent, närapå en halvering. För att vända den negativa utvecklingen behövs nu reformer som stärker företagens möjligheter att investera och producera i Sverige, enligt Livsmedelsföretagen.
– Om Sverige ska kunna stärka sin livsmedelsberedskap krävs fler lönsamma företag och betydligt högre investeringar i svensk livsmedelsproduktion. Då måste politikens fokus vara att vässa svensk konkurrenskraft genom minskad regelbörda och bättre villkor för investeringar, säger Carl Eckerdal.
