Dagligvarubutikerna slänger mat för stora summor varje år. Mycket av svinnet kommer från frukt och grönt som förpackats, men med enkla knep kan det minskas kraftigt.
Det visar en forskningsstudie som IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE gjort. Under tre år har de samarbetat med dagligvarubutiker och testat olika lösningar i butik som sedan analyserats utifrån både klimatpåverkan och ekonomi.
Ett återkommande problem i butikerna är att hela förpackningen slängs även om bara en frukt eller grönsak är dålig. Det kan handla om sådant som förpackade tomater, potatis, bär och druvor. Det står för så mycket som hälften av butikernas frukt- och grönsakssvinn, visar studien.
I en liten butik kan svinnet motsvara nästan 200 000 kronor per år och ett klimatutsläpp på 6,6 ton koldioxid. Jordgubbar, sallad och potatis är de största bovarna i sammanhanget.
– Många butiker vill minska sitt matsvinn, men de vet inte hur de ska gå till väga, och vad som är tillåtet. Vår forskning visar att det finns relativt enkla lösningar som fungerar i butikernas vardag, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressuttalande.
Svinnpåsar mest effektivt
Studien visar att det med enkla åtgärder går att minska mängden frukt och grönt som slängs. Det kan handla om att sälja varor till nedsatt pris, skapa svinnpåsar, sälja frukt och grönt i lösvikt efter sortering eller använda dem som råvaror i butikens eget kök. Den åtgärd som visade sig ha störst effekt var svinnpåsar som minskade butikernas kostnader för svinnhantering med mer än 25 procent.
– Att ta vara på mer av maten behöver inte innebära mer arbete och ökade kostnader. I det här fallet ser vi tvärtom att det kan stärka butikernas ekonomi, säger matsvinnsexperten Elvira Molin på IVL.
Det minskar också användningen av resurser som vatten, energi och mark, vilket i sin tur innebär en minskad klimatpåverkan.
”Fler detaljerade regler är inte lösningen”
Det finns fortfarande mycket kvar att göra för att ta tillvara mer mat, men det finns vissa hinder. Forskarna pekar på att det kan bero på sådant som osäkerhet kring hur regler ska tillämpas, brist på gemensamma arbetssätt och att arbetet är väldigt personberoende. Det finns också en missuppfattning om att det är tids- och resurskrävande att minska svinnet, vilket studien visar inte är fallet.
– Men fler detaljerade regler är inte lösningen. Det viktiga är att reglerna blir lättare att tolka och tillämpa i butikerna, särskilt vid brutna förpackningar och hur märkning och spårbarhet ska hanteras, säger Annelise de Jong.
Det krävs också bättre samordning mellan myndigheter, branschorganisationer, matkedjor och enskilda butiker för att minska matsvinnet. Enligt forskarna är åtgärder som förbättrad lagerstyrning, beställningsrutiner och ökad förståelse för hur förpackningar, hållbarhetsdatum och butiksmiljö påverkar hållbarheten avgörande för att få effekt.
Projektet har finansierats av Naturvårdsverket. Hela rapporten kan läsas här.
Tre åtgärder för att minska svinnet
Studien visar att det finns sätt att minska mängden slängd mat och samtidigt minska både kostnaderna och klimatavtrycket. Forskarna ger tre exempel:
Utförsäljning till styckpris av frukt och grönt som kommer från obrutna förpackningar, till exempel via svinnpåsar eller frukt- och grönsakslådor.
Utförsäljning av obrutna förpackningar till nedsatt pris.
Utförsäljning av öppnade förpackningar via svinnpåsar eller lådor till fast styckpris.
