Sveriges import av kaffe påverkar avskogningen i Amazonas mer än importen av nötkött. Det visar en ny rapport från Världsnaturfonden WWF som Chalmers har medverkat till.
År 2022 bidrog den svenska kaffekonsumtionen till att 331 hektar regnskog – en yta motsvarande cirka 463 fotbollsplaner – avverkades i Amazonas. Motsvarande siffra för nötkött var 236 hektar.
Det visar den omfattande rapporten Amazon Footprint Report 2025, som släpptes i november i samband med klimatmötet COP30 och är ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF, Chalmers och Stockholm Environment Institute och.
Martin Persson, biträdande professor på Chalmers och en av rapportens författare, tycker att den breddar bilden av hotet mot regnskogen:
– Det här är den mest utförliga studien av vad som driver Amazonas avskogning hittills. Dels eftersom den rent geografiskt går ner på väldigt lokal nivå – i många fall ända ner på kommunnivå – dels eftersom den inkluderar all jordbruksproduktion i regionen och kopplingen både till lokal och global konsumtion.
I studien har forskarna använt satellitbilder av markanvändningen i Amazonas och kopplat ihop med data om jordbruksproduktionen och handelsflöden. Rapporten visar att främst inhemska marknader, men även internationell efterfrågan, driver avskogningen. Expansionen av boskapsskötsel bidrar mest till skövlingen, följt av sojaodling.
Sverige sticker ut med kaffet
För Sverige ser siffrorna dock annorlunda ut. Här beräknas konsumtionen av kaffe sedan flera år ha en högre påverkan på Amazonas avskogning än sojakonsumtionen. Enligt den senaste mätningen från 2022 har kaffe även gått om nötkött och är därmed den importerade produkt i landet som påverkar avskogningen mest.
– Globalt sett har det varit mycket fokus på sojaproduktionens och boskapsuppfödningens inverkan på avskogningen, så konsumtionen av kaffe kanske har flugit lite under radarn, säger Martin Persson.
Samtidigt betonar han att studien inte omfattar specifika data om de enskilda produkterna som importeras, utan är baserad på en genomsnittlig beräkning av kaffets påverkan.
– Det innebär att det inte syns om vi i Sverige exempelvis skulle konsumera en stor andel hållbarhetscertifierat kaffe, som inte bidrar till skogsförstörelsen på samma sätt.
Idag finns ingen märkning som specifikt anger om en vara är avskogningsfri, men den 30 december 2026 väntas EU:s avskogningsförordning (EUDR) börja gälla efter att ha skjutits upp i ytterligare ett år. Förordningen ska ställa krav på producenter och importörer att spåra och dokumentera att produkter inte orsakar avskogning.
Komplex bild
Mellan 2018 och 2022 förlorade Amazonas totalt 8,6 miljoner hektar regnskog – ett område större än Österrike. Den nya studien visar att det finns stora geografiska skillnader när det gäller vilken jordbruksproduktion som påverkar avverkningen. Rapporten påpekar också att det finns en risk för att odlade grödors betydelse för Amazonas avskogning underskattas.
– Det är känt att expansion av betesmark för köttproduktion är en viktig faktor bakom avskogning i framför allt Brasilien, men bilden är betydligt mer komplex än så. Den utökade produktionen och efterfrågan av grödor, som soja, palmolja, kakao och kaffe är en viktig drivkraft i andra områden, särskilt Bolivia, Ecuador och Peru, säger Martin Persson.
– I vissa regioner är det viktigt att fokusera på internationella handelsflöden, i andra kan det handla om att stödja lokala producenter av majs eller ris för att de ska kunna öka skördarna utan ytterligare avskogning. Vi hoppas också att företag som handlar varor som kaffe, soja eller kakao från regionen får en större förståelse för risker kopplade till avskogningen.
Amazon Footprint Report 2025 kan laddas ner här
