I en ny rapport konstaterar Konjunkturinstitutet att de stora prisökningarna på livsmedel 2022-2023 berodde på ökade kostnader för insatsvaror och löner. Konjunkturinstitutet har även meddelat att Matpriskommissionen kommer ta hänsyn till ökade produktionskostnader, något som välkomnas av Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal.
Konjunkturinstitutet har på uppdrag av regeringen analyserat hur priserna i Sverige ökade i förhållande till företagens kostnader 2019-2023 i ett antal specialstudier. Den senaste specialstudien kompletterar de tidigare genom att ”med hjälp av mikrodata på företagsnivå analysera hur företagens prispåslag utvecklades och hur de bidragit till prisutvecklingen”.
Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal kommenterar Konjunkturinstitutets slutsatser:
– Konjunkturinstitutet kommer till slutsatsen att prisökningarna på livsmedel 2019-2023 beror på ökade kostnader för insatsvaror och löner. Så kallade ”prispåslag” – utöver helt nödvändiga kompensatoriska prisrevideringar – har alltså inte förekommit. Tvärtom var prispåslaget för producentledet negativt, det vill säga med en avtagande intjäning, och allra tydligast syntes detta 2021 och 2022. Inga av de övriga leden i den svenska livsmedelskedjan hade lika stora negativa prispåslag som livsmedelsindustrin.
– Det innebär i klartext att producenterna har fått ta av den egna lönsamheten eftersom de inte kunnat kompensera sig fullt ut för de ökade produktionskostnaderna. Något vi sett svart på vitt i företagens årsbokslut både 2022 och 2023.
”Motiverade” prishöjningar räknas bort
Carl Eckerdal var nyligen på ett möte med Konjunkturinstitutet om Matpriskommissionen. Där redogjordes bland annat för vilken metod som skall använda för att analysera genomslaget av matmomssänkningen i april.
– Och glädjande nog ska ”motiverade” prishöjningar som kan kopplas till ökade produktionskostnader räknas bort i denna metod. Det här välkomnar vi, för det visar att Konjunkturinstitutet förstår att företagens kostnader inte slutar öka bara för att matmomsen halveras, säger Carl Eckerdal.
Han menar att dagligvaruhandelns påbud till producenterna om stopp för leveransprishöjningar innebär att handeln har varit rädd i onödan för att Matpriskommissionen inte skulle ta hänsyn till de marknads- och produktionsvillkor som kännetecknar branschen.
Inför matmomssänkningen och den kommande valrörelsen riktar Carl Eckerdal följande budskap till landets politiker:
– I korthet: släpp populismen, en gång för alla. Nu har vi i flera år haft ett negativt politiskt narrativ när det gäller livsmedelsbranschen. Det har pratats om ”giriga” företag, företag som ”skor sig” och till om med om branschen som en ”maffia”. Men granskning efter granskning efter granskning har visat att inget av detta är sant. Om vi ska stärka den svenska välfärden och beredskapen krävs både ökad lönsamhet och ökade investeringar i hela livsmedelskedjan. Det vill jag inte bara att politikerna förstår, utan också säger till det svenska folket. Då kan vi på riktigt börja arbetet med att förverkliga den enorma potentialen i svensk livsmedelsproduktion.
