Forskare vid SLU har studerat hur olika typer av styrmedel kan användas för att förändra människors matvanor. Studien visar att flera åtgärder gör nytta – men det verkar vara lättare att minska matsvinnet än att förändra kostvanor.
För att nå flera politiskt satta miljömål behöver matvanorna förändas. En ny forskningssammanställning ledd från SLU visar att flera åtgärder kan användas för att driva utvecklingen, men att de ger olika resultat.
– De kostförändringar som behöver ske i den rika delen av världen kommer inte att ske av sig själva. Det krävs aktiva åtgärder från politiker och andra samhällsaktörer, säger Elin Röös, forskare vid SLU och en av studiens författare.
Forskarna har granskat hur väl olika styrmedel fungerar för att minska matsvinn och främja mer miljövänliga matval, som ökad andel växtbaserade livsmedel och mer hållbart producerade produkter.
Sammanställningen visar att åtgärder riktade mot matsvinn ofta tenderar att ge tydligare resultat än de som syftar till att förändra kostvanor, exempelvis minskad köttkonsumtion. Forskarna menar att detta kan bero på att matsvinnsfrågan möter färre kulturella och motivationsmässiga hinder.
Informationskampanjer sällan effektiva i längden
Bland de åtgärder som granskats framträder följande mönster:
• Informationskampanjer är mest studerade och kan öka medvetenheten, men leder sällan till varaktiga beteendeförändringar.
• Strukturella åtgärder – som att bredda utbudet av vegetariska alternativ, ta bort brickor i matsalar eller minska portionsstorlekar – verkar ge större effekt.
• Enkla påminnelser, till exempel skyltar vid servering, visar potential att minska matsvinn och i viss mån påverka matval.
• Att hjälpa människor att sätta upp mål och ge återkoppling på förändrat beteende kan fungera, men resultaten är osäkrare när de baseras på självrapporterat beteende.
• Ekonomiska incitament (till exempel prisförändringar eller skatter) och utbildning är mindre utforskade, men bedöms vara lovande när de används på rätt sätt.
Kombinationer och långsiktighet behövs
Forskarna framhåller att åtgärder som kombinerar påverkan på kunskap, möjligheter och motivation verkar vara mest lovande. De betonar också behovet av att se helheten och samordna insatser inom miljö, hälsa, jordbruk och utbildning. Fler långsiktiga och metodologiskt robusta studier efterlyses.
– Det var tydligt när vi gick igenom forskningen att fler och kraftfullare åtgärder behöver prövas, för att göra det lättare för människor att göra bra miljöval, säger Ylva Ran, forskare vid SLU och studiens huvudförfattare.
Studien, som bygger på 29 internationella översiktsartiklar publicerade mellan 2018 och 2024, har finansierats av Naturvårdsverket, Mistra Food Futures och EU-projektet Plan’eat.
