Förädling av åkerböna kan bidra till en ökad odling av proteingrödor i Sverige och samtidigt främja användningen som livsmedel. Hannah Ohm har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt 220 sorter från hela världen och kartlagt genetiken bakom viktiga egenskaper.
Åkerbönan, även kallad bondböna, har stor potential för ökad odling i ett mer hållbart framtida jordbruk. Den är en av de mest effektiva baljväxterna när det gäller biologisk kvävefixering, vilket kan minska behovet av mineralgödsel. Samtidigt producerar den proteinrika frön med högt näringsvärde. Förädling av härdigare, mer högavkastande och godare åkerbönor pågår.
– Om vi odlade mer åkerböna i Sverige skulle vi också kunna minska vårt beroende av importerad soja och öka mångfalden i våra odlingssystem, säger Hannah Ohm.
Efter att ha odlat 220 sorter från hela världen under två säsonger visar Hannah Ohm i sitt doktorsarbete vid SLU att det finns betydande skillnader i sortmaterialet när det gäller blomningstid, planthöjd, avkastning och fröets näringsinnehåll. Dessutom är ärftligheten hög för de flesta av egenskaperna, vilket är gynnsamt för växtförädlare.
En positiv upptäckt var att en hög skörd inte automatiskt är kopplad till ett lägre proteininnehåll, vilket ofta är fallet i andra grödor, såsom vete. Detta tyder på att det kan vara möjligt att kombinera hög avkastning med hög näringskvalitet i framtida sorter.
Viktiga genmarkörer
Hannah Ohm har också identifierat delar av åkerbönans arvsmassa som är kopplade till tio viktiga agronomiska egenskaper. Det handlar om så kallade genmarkörer, som gör det möjligt att använda gentester för att hitta de mest lovande växterna i ett förädlingsmaterial. Dessa genetiska pusselbitar kan användas i förädling av nya sorter som ger högre skördar och är bättre anpassade till nordliga odlingsförhållanden.
Ett exempel är blomnings- och mognadstiden, som är avgörande för hur väl åkerbönan klarar sig på våra breddgrader. Eftersom Sverige sträcker sig över flera klimatzoner, med stora skillnader i till exempel temperatur, dagslängd och växtsäsongens längd, behövs dessutom sorter som är anpassade till olika regioner.
– Vi har identifierat en särskild grupp av gener, som bland annat påverkar när och hur åkerbönan blommar, berättar Hannah Ohm.
Nya sorter med förbättrad näringsprofil
Hon har också undersökt hur åkerbönans frön utvecklas och lagrar in protein, stärkelse och olja. Den ökade kunskapen om hur dessa ämnen bildas under fröets utveckling, och vilka gener som är inblandade, är ett viktigt bidrag till grundforskningen och kan i förlängningen användas för att förädla fram sorter med förbättrad näringsprofil.
– Jag hoppas verkligen att växtförädlingen kommer att dra nytta av den kunskap och de genetiska resurser och verktyg som har tagits fram i mitt doktorsarbete, och att avhandlingen därmed bidrar till ett mer hållbart framtida jordbruk med fler växtbaserade proteinkällor, säger Hannah Ohm.
Avhandlingen ”Genetic insights into seed development, flowering and diversity in faba bean: pre-breeding for sustainable agriculture” kan laddas ner här
