Bild: Unsplash
I en ny studie tillfrågades över 1 500 personer från Storbritannien, Sverige och Tyskland om deras inställning till livsmedel tillverkade av sidoströmmar från fisk. Undersökningen visar att 81 procent av de svenska respondenterna har en positiv eller neutral inställning till att äta mat som tillverkas av sidoströmmar från filéering, vilket pekar på nya tillväxtmöjligheter för processorer.
Europeiska konsumenter är alltmer benägna att inkludera produkter tillverkade av biprodukter från fisk i sin dagliga kost, enligt en ny undersökning som genomförts på uppdrag av det nordiska foodtech-bolaget Hailia. Resultaten tyder på att konsumenternas acceptans, som länge betraktats som ett stort hinder, inte längre behöver begränsa en bredare användning av sidoströmmar från industrin. Något som öppnar upp nya möjligheter för förädlare av fiskprodukter samt livsmedelsproducenter som vill omvandla underutnyttjade råvaror till hållbara produkter som skapar mervärde. Stödet är starkast bland yngre (24–34 år), urbana och högutbildade konsumenter. Resultaten tyder på att dessa produkter har goda förutsättningar att ta sig in i vanliga format såsom färdigmat, catering på arbetsplatser och snabbmatsrestauranger.
Positiv inställning
Undersökningen visar att de tillfrågade i Sverige har en överväldigande positiv inställning till dessa produkter. 58 procent ser livsmedelsprodukter från biprodukter som något positivt. Endast 18 procent ställde sig negativa till idén om denna typ av produkter. För livsmedelsföretag som står inför ett ökande tryck att förbättra sin avkastning, minska mängden avfall och uppfylla hållbarhetsmål tyder resultaten på att konsumenternas acceptans kanske inte längre är ett avgörande hinder för att skala upp produktinnovationer baserade på sidoströmmar.
På frågan om i vilka situationer eller användningsområden produkter från sidoströmmar skulle passa bäst svarade en stor andel av de tillfrågade att de kunde tänka sig dessa produkter i färdigmat, i snabbmatsrestauranger samt i personalmatsalar. Många konsumenter visade sig också vara öppna för att använda sådana ingredienser i matlagning hemma, vilket förstärker deras mångsidighet både i konsumentprodukter och i ingrediensanvändning inom business-to-business-segmentet. Noterbart är att 57 procent av de tillfrågade uppgav att de hade en positiv inställning till produkter baserade på sidoströmmar i lunchcatering, jämfört med endast 16 procent som svarade negativt, vilket belyser den stora potentialen inom segmenten institutionell catering och kontraktscatering.
Bra alternativ
Bland de vanligaste svaren angav respondenterna att dessa produkter skulle utgöra en bra alternativ proteinkälla, göra det enklare att inkludera fisk i en praktisk vardagsdiet samt erbjuda hållbarhets- och etiska fördelar genom att en större del av varje fisk används till livsmedel. Den främsta farhågan som togs upp var uppfattningen att produkter baserade på sidoströmmar är alltför bearbetade eller ”konstgjorda”. I själva verket innefattar produktionen välbekanta, enkla steg: finfördelning, blandning och tillagning, på samma sätt som många vardagsrätter som köttbullar, falafel eller nuggets tillagas. Precis som när man hemma förvandlar råvaror till smoothies, biffar eller pannkakor, tillverkas dessa produkter med hjälp av vanliga matlagningstekniker snarare än komplexa industriella processer.
Tydliga tecken
– Vi ser tydliga tecken på att svenska konsumenter är öppna för att ta in dessa produkter i sin vardag, men transparens är avgörande för att bygga ett varaktigt förtroende. Sidoströmmar hanteras med samma omsorg och kvalitetskrav som filéer, och själva processen är enkel och välbekant: förädling, kryddning, formning, tillagning. Inget som inte skulle ske i ett professionellt kök. När människor förstår det tenderar tveksamheten att försvinna. En majoritet är redan med på tåget, färre än en av fem är negativt inställda, och gruppen i mitten behöver helt enkelt bli mer bekant med vad dessa produkter faktiskt är, och få chansen att smaka på dem, säger Michaela Lindström, vdför Hailia.
Undersökningen visar att positiva attityder är vanligast bland yngre åldersgrupper, särskilt i åldersgruppen 18–34 år. Dessutom uppgav majoriteten av de positiva respondenterna att de bor i stadsområden, där färdigmat är vanligt förekommande och där det finns en större öppenhet för att prova nya livsmedel. Familjer med barn, personer med högre utbildning, personer med proteinrik kost och miljömedvetna personer uppger också mer positiva attityder till användning av biprodukter i livsmedel än andra jämförelsegrupper.
Cirkularitet och klimatpåverkan
I Sverige fokuserar de vanligaste öppna svaren på ökad cirkularitet och klimatpåverkan.
– Vi trodde att unga stadsbor skulle vara mer mottagliga för nya livsmedelsprodukter, men vi har sett att svaren inte skiljer sig så mycket åt mellan olika åldersgrupper och socioekonomiska bakgrunder. Undersökningen visar att människor överlag har en positiv inställning till innovativa livsmedelsprodukter och att de ser fördelarna med att prova nya saker, fortsätter Michaela Lindström.
1 512 personer intervjuades i samband med undersökningen, som genomfördes av Consumer Compass på uppdrag av Hailia under en 14-dagarsperiod i mars 2026. Respondenterna fördelades jämnt mellan de olika marknaderna. Undersökningen bestod av 50 frågor fördelade på 10 avsnitt. Respondenterna tillfrågades om sina åsikter kring livsmedelsprodukter tillverkade av sidoströmmar i allmänhet samt om deras syn på hälsofördelar, lämplighet, näringsvärde och hållbarhet. Frågor om inställningen till bearbetade livsmedel, liksom livsmedelssäkerhet och ansvarsfull konsumtion, ingick också i studien.
