Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samlar forskare och aktörer från hela livsmedelskedjan för att utveckla framtidens foder för matfågel, värphöns, fisk och gris. Förhoppningen är att ersätta importerad soja och vildfångad fisk med mer resurseffektiva och cirkulära råvaror som har betydligt lägre miljö- och klimatpåverkan.
Projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk har ambitionen att på mindre än två år sätta upp en pilotproduktion av foder med ingredienser som gynnar den biologiska mångfalden och har lägre klimatpåverkan än vanligt foder. Ett mål för projektet är även att testa försäljning av matfågel, gris, fisk samt ägg från värphöns uppfödda på fodret.
– Vi har redan bevisat att det går att föda upp svensk regnbågslax på foder gjort av bland annat insekter, ett foder med upp till 70 procent lägre koldioxidutsläpp än vanliga foder på marknaden. Nu skalar vi upp rejält med ännu fler ingredienser och satsar på framtidens foder för produktion av fågel, ägg, fisk och fläsk. På sikt är ambitionen att den här typen av foder med resurssnåla och cirkulära ingredienser ska kunna användas i stället för dagens konventionella foder, säger Christian Sjöland, projektledare inom Framtidens mat på Axfoundation.
Foderingredienser som kommer att testas är bland annat mykoprotein från svamp som matats med restströmmar från skogsindustrin, blåmussla från Östersjön som renat vattnet från kväve och fosfor, restprodukten från framställning av koncentrat från svensk åkerböna samt insekter, som amerikansk vapenfluga och mjölmask uppfödda på matsvinn från livsmedelsindustrin.
– Det är ett enormt resursslöseri att låta hönan, fisken och grisen äta soja från Brasilien och fisk från Stilla Havet, samtidigt som det slängs tonvis med mat i Sverige. Matsvinnet kan i stället användas till att föda upp insekter, en utmärkt djurföda. Dessutom finns det gott om andra oattraktiva råvaror som skulle kunna ingå i djurfoder. Vår mat ska helt enkelt helst inte äta vår mat, säger Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation.
Varje år slängs cirka 900 000 ton mat i Sverige från livsmedelstillverkare, butiker, restauranger och hushåll.
– Det finns en enorm potential i att låta dagens avfall omvandlas till högvärdigt protein! Men i dagsläget får vi inte använda de stora biologiskt nedbrytbara restströmmarna som finns i samhället, till exempel matavfall från restauranger och hushåll. Det sätter den rådande lagstiftningen stopp för. Det gör det omöjligt att få till en effektiv cirkulering av avfallet tillbaka in i livsmedelskedjan. Det vi nu gör i projektet är att utveckla system för hantering av tillåtna restströmmar till bland annat insekter, för att vara redo att skala upp när lagstiftningen hinner i kapp, säger Cecilia Lalander, som är docent i kretsloppsteknik och forskar på tekniker för säker återföring av resurser från avfall vid SLU.
Projektet Framtidens Foder för Fågel, Fisk och Fläsk samlar forskare och aktörer från hela livsmedelskedjan – svenska lantbrukare, fodertillverkare, livsmedelsgrossister, restauranger och dagligvaruhandeln. Partners i projektet utöver Axfoundation och SLU är ATEA Sverige, Axfood, Bodens Kommun, NovaPro, Ekobolaget, Ecoloop, Ecopelag, Fiskhallen Sorunda, Grönsakshallen Sorunda, Johannas Stadsodlingar, Producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet, Kötthallen Sorunda, Lilla Grödby Lantbruk, Martin & Servera, Plant Protein Production, Ragn-Sells, Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan Örebro universitet, RISE, Stjärnägg, Svenska Foder, Tebrito, Viking Fågel, Älvdalslax. Projektet finansieras delvis av Vinnova.
Läs mer om projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk här
