
Under förra året blev det ingen vinter i Skåne enligt meteorologiska mått. För de skånska äppelodlarna innebär klimatförändringarna förändrade arbetsmetoder som ställer högre krav på forskning. Kiviks Musteri är involverat i flera forskningsprojekt för den svenska äppelnäringens framtid.
Den meteorologiska definitionen på vinter är en medeltemperatur på under noll grader minst fem dygn i sträck. Därför uteblev den senaste vintern i Skåne, vilket inte minst påverkar äppelodlingen. 90 procent av Sveriges äppelodlare finns i Skåne och en av de största är Kiviks Musteri, som har odlat äpplen sedan 1888.
– Till skillnad från förr i tiden då det gick att se tillbaka på tidigare år för att veta när frost, knoppning och blomning brukar ske, så är det nuförtiden endast var tionde år som är ett så kallat ”normalår”. Detta innebär nya utmaningar. Hos oss på Kiviks Musteri där vi odlat äpplen i 135 år finns stor kunskap bakåt i tiden, men den nya klimatsituationen ställer också krav på att det måste finnas mer kunskap för framtiden, förklarar Jan Flemming Jensen, odlingschef på Kiviks Musteri.
Kiviks Musteri är sedan lång tid involverat i en mängd olika forskningsprojekt med flera universitet, bland andra Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Musteriets odling på Solnäs gård utanför Lund är en av SLU:s försöksodlingar.
Flera av projekten handlar om att ta fram sorter som trivs i det nordiska klimatet genom ympning, vilket innebär att man kombinerar olika trädsorters styrkor för att skapa det optimala trädet. En grundstam som är anpassad för de förutsättningar som finns i den aktuella odlingen fogas samman med den typ av träd som man vill odla. Ibland kan den också kombineras med ytterligare en tredje sort. Ofta sätts de ihop utifrån näringsbehov, Ingrid Marie är till exempel ett träd som vill bli stort och starkt och ha mycket näring. Genom att ympa ihop det med ett Golden Delicious, som inte har som mål att växa sig, stort skapas en bra kombination. Grundstammen ser sen till att lagom mycket näring skickas upp i trädet.
Strukturen i jorden är också något som påverkats av de förändrade årstiderna. Med det varmare vädret blir det aldrig någon tjäle i marken och normalt är det tjälen som skapar sprickor i marken som sedan ger en bättre struktur i jorden. Detta måste nu skapas på annat sätt, bland annat genom att tillföra mer organiskt material. I Kiviks Musteris odlingar klipps exempelvis grenar ner till flis som bidrar till en bättre jordhälsa.