För att visa hur svenska råvaror kan stötta både hållbarhetsmål och budget i de offentliga köken anordnar HKScan under året temaveckor tillsammans med ett antal skolor. Under temaveckorna serveras klimat- och kostnadsberäknade recept baserade på svenska proteiner.
Varje dag serveras cirka tre miljoner måltider på förskolor, skolor och äldreboenden runt om i Sverige. Det är upp till varje kommun att bestämma vad som ska stå på menyerna, men vilka förutsättningar som finns för att köpa in, styra och följa upp inköpen varierar kraftigt. En nyligen gjord undersökning av Land Lantbruk visar att det är stor skillnad på hur stor andel av maten som är svensk i de offentliga köken.
För att förenkla processen och visa hur de svenska råvarorna både stöttar hållbarhetsmål och budget kommer HKScan under året, tillsammans med ett antal skolor, att anordna temaveckor med klimat- och kostnadsberäknade recept på måltider baserade på svenska proteiner. På menyn finns både rätter med nötkött, fläsk och fisk samt vegetariska rätter. Några exempel är koreansk fläskgryta på tärnad bog, clariasfärssås med pasta och vegetariska tacos. Koldioxidutsläppen per portion är baserade på RISE matklimatdatabas och beräknade i samarbete med Klimato.
”Jag träffar många kostchefer och måltidsplanerare runt om i landets kommuner som har svårt att få ihop ekvationen för alla kriterier som ska tas hänsyn till när de offentliga måltiderna ska planeras. Med jämna mellanrum läser vi dessutom om kommuner som helt väljer bort köttet som ett sätt att minska sin klimatpåverkan, men sanningen är ju att det inte är så enkelt. Att vi får möjlighet att hjälpa den offentliga sektorn med recept som bygger på svenska proteiner som är varierande, smakrika och dessutom klimat- och kostnadsberäknade känns otroligt givande och viktigt”, berättar Charlotte Eke-Göransson, ansvarig för offentliga måltider på HKScan.
”Genom att bjuda eleverna på olika sorters proteiner och maträtter som kanske inte hör till de vanligaste på skolmenyn vill vi väcka matlusten och bidra till att måltiden blir en källa till gemenskap och trygghet. Att vi samtidigt får möjlighet att sprida kunskap om våra olika svenska proteiner känns väldigt bra.”
Läs Land Lantbruks undersökning här
