Statistik från Livsmedelsföretagen visar att Sveriges livsmedelsindustri och dagligvaruhandel har den femte lägsta lönsamheten i EU.
Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal har tagit fram statistik över lönsamheten (EBITDA) inom livsmedelsindustrin i samtliga EU-länder, baserat på data från Eurostat.
Av samtliga EU-länder var det 2021 bara livsmedelsindustrierna i Danmark och Rumänien som hade en lägre lönsamhet än den svenska. 2022 lyckades Sverige passera Estland och Finland och blev då EU:s femte minst lönsamma livsmedelsindustri. För EU27 var lönsamheten inom livsmedelsindustrin 50 procent högre än i Sverige 2021 och 42 procent högre 2022.
– Stora delar av debatten om matprisinflationen är tidvis frikopplad från verkligheten. De senaste årens stora prisökningar beror på omvärldsförhållanden som aktörerna i livsmedelsbranschen inte råder över. Samtidigt som matpriserna har ökat har lönsamheten i branschen minskat. Trots detta fortsätter vissa politiker och opinionsbildare påstå att branschen både orsakar prisökningarna och tjänar stora pengar på dem. Jakten på klick och opinionspoäng har hitintills trumfat fakta och statistik, säger Carl Eckerdal.
Dålig lönsamhet även i dagligvaruhandeln
Livsmedelsföretagens EU-statistik visar att även den svenska dagligvaruhandeln har en i EU-sammanhang låg lönsamhet. 2022 var dagligvaruhandelns lönsamhet totalt inom EU27 180 procent högre än i Sverige. Det innebär att svensk dagligvaruhandel hade den femte sämsta lönsamheten i EU.
– Utifrån den här statistiken är det fel att hävda att svenska ”matjättar”, alltså handeln, skor sig på konsumenternas bekostnad. I EU-sammanhang ligger den svenska livsmedelsindustrins och dagligvaruhandelns lönsamhet i jumboklass. Det borde mana till eftertanke hos debattörer som pekar ut branschens aktörer som skyldiga till inflationsbrasan. En lövtunn lönsamhet, i livsmedelsindustrins fall till och med negativ, är en dålig försäkring inför de enorma utmaningar branschen står inför, säger Carl Eckerdal.
Eckerdal lyfter fram att sambandet mellan en låg lönsamhet i livsmedelsindustrin och graden av koncentration i livsmedelshandeln bland EU-länderna är mycket starkt.
– Ökad konkurrens inom svensk dagligvaruhandel vore utan tvekan gynnsam för svensk livsmedelsproduktion. Men givet hur debatten om matpriserna ser ut – med krav på att svenska livsmedel ska vara hållbart producerade, högkvalitativa och billiga – så tycker vi att det är viktigt att lägga fram alla fakta. Öka gärna konkurrensen, men tro inte att det nödvändigtvis kommer leda till lägre matpriser. Allt för många faktorer i vår omvärld pekar mot ökade produktionskostnader.
”Lågpriseran för livsmedel är över”
Enligt Livsmedelsföretagens chefekonom måste alla led i livsmedelsbranschen nå upp till uthålliga vinstnivåer för att kunna investera långsiktigt i verksamheten, anpassa sig till klimatförändringarna och bidra till att stärka den svenska livsmedelsberedskapen. Han menar också att branschen inte kan fortsätta vara en krockkudde för svenskarnas ökade levnadsomkostnader.
– Megatrender i form av ett varmare klimat, en växande global befolkning och ökande geopolitisk oro pekar alla mot samma slutsats – lågpriseran för livsmedel är över. Framöver kommer maten med stor sannolikhet att ta en större andel av vår inkomst i anspråk. Det är ingen önskvärd utveckling, men vi möter den bättre genom att acceptera den och förbereda oss, än om vi fortsätter att blunda för verkligheten, säger Carl Eckerdal.
