Fullkornsintresset ökar rejält – inte minst hos de yngre. Samtidigt nyanseras synen på kolhydrater och allt fler ser som mackor som en fullgod måltid. Det visar årets version av Brödtermometern, en opinionsundersökning på uppdrag av Brödinstitutet.
Maria Sitell, kommunikationschef på Brödinstitutet, konstaterar att kolhydratskräcken nu har mojnat:
– Ungefär ett decennium efter att kolhydratskräcken var som värst, har brödet, som stod i dess värsta skottglugg inte bara tagit sig tillbaka, utan står idag starkare än någonsin.
Påståendet att bröd är en naturlig del av vardagskosten har den högsta siffran – 54 procent – sedan Brödtermometern startade 2012. I åldrarna 40-80 år är brödkärleken som högst, 88 procent.
Bröd ökar i popularitet
Bröd ses som en självklarhet i svenska hem med en ökande konsumtion på 8 procentenheter de senaste sex åren. 59 procent av svenskarna anser att mackor fungerar som en fullgod måltid, vilket är en ökning med 29 procentenheter sedan 2012. Åldersgruppen 18-25 år utmärker sig, då 70 procent äter bröd som fullgod måltid.
Man anger att bröd möter vardagens utmaningar, såsom tidsbrist, lite ork, går snabbt att tillreda, är lätt att anpassa efter vad som finns hemma, och hälften uppger att bröd är prisvärt.
Skifte i syn på kolhydrater
– En stark tendens de senaste åren i vår undersökning är hur kolhydraterna mer och mer får upprättelse. 67 procent säger idag att det finns bättre och sämre kolhydrater, vilket är en ökning med 12 procentenheter på bara fem år, säger Maria Sitell.
59 procent instämmer i att det finns en överdriven rädsla för bröd och kolhydrater och 63 procent håller med om att hjärnan behöver kolhydrater. 44 procent säger sig vilja äta mer ”bra” kolhydrater vilket är en ökning med 17 procentenheter på fem år.
Yngre äter mer fullkorn
51 procent anger att de äter mer fullkorn än för 5-7 år sedan. De främsta skälen uppges vara ökad mättnadskänsla och hälsoskäl. Andra skäl är att det nu finns ett större utbud av fullkornsprodukter och att de är godare.
Bröd fortsätter att vara dominerande vid valet av hur man helst äter fullkorn. Vid val av tre matgrupper av totalt åtta hamnade bröd på 68 procent (ökning sedan förra året), följt av flingor och müsli samt gröt.
Sex av tio vet att fullkorn förebygger hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2, men endast drygt tre av tio vet att fullkorn bara finns i spannmål. Den yngre gruppen 18-25 år har lägst fullkornskunskaper men har samtidigt ökat sitt intag mest. Anledningen uppges vara Livsmedelsverkets rekommendationer och ren vana.
Den främsta barriären för att inte äta fullkorn anges vara att det är för dyrt, tråkigt och svårt samt att det är svårt att hitta rätt produkter.
Frukt och grönt tros vara viktigast för hälsan
Trots att forskning visar att fullkorn är den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa allra mest hamnar fullkorn först på plats 8, när olika livsmedel ska graderas avseende nyttighet. Listan toppas av frukt, rotfrukter, bär och fisk. Baljväxter är den grupp som har ökat mest och får numera en fjärdeplats. Övriga placeringar har inte ändrat sig mer än marginellt sedan 2016.
Brödtermometern kan laddas ner här
