En ny undersökning från HelloFresh visar att 11 procent av den inhandlade maten per vecka slängs – och att det är unga vuxna som slänger mest – dubbelt så mycket som genomsnittssvensken. Inför den Internationella matsvinnsdagen den 29 september delar stjärnkocken Paul Svensson med sig av sina bästa råd för att minska matsvinnet.
Svenskar spenderar i genomsnitt 993 kr på mat i veckan enligt en ny undersökning från YouGov på uppdrag av HelloFresh. Men en tiondel (11%) av maten som inhandlas hamnar i soptunnan. Trots en fortsatt hög andel har det skett en minskning på 9 procent jämfört med förra året. 2023 uppskattade svenskarna att de slängde 20 procent av den inhandlade maten och 2022 låg uppskattningen på 25 procent.
– Omvärldsläget, hög inflation och lågkonjunktur kan ha påverkat svenskarnas konsumtion och fått oss att tänka till. Jag hoppas att trenden vi nu ser fortsätter. Oavsett ekonomiskt läge behöver vi minska vårt svinn. Det finns många sätt att minska matsvinnet i hushållet, bland annat genom att planera, inte handla för mycket och ta hand om det du köper hem, säger Paul Svensson, stjärnkock och hållbarhetsförespråkare.
Undersökningen visar på en tydlig generationsklyfta: Unga vuxna (18-29 år) uppskattar att de slänger dubbelt (20%) så mycket mat som genomsnittssvensken. Bäst på att hålla nere matsvinnet är den äldre generationen (60 år eller äldre) som bara slänger sju procent av maten.
– Det finns mycket att lära av äldre när det kommer till att hushålla med mat och kostnader. Men ansvaret ligger inte enbart på de unga. Vi måste bli bättre på att lära unga om matsvinn och hur man förhindrar det. Det finns en alltför stor okunskap om hur man får varor att hålla längre och en ovana att slänga varor utan att ha tittat, luktat och smakat, säger Paul Svensson.
Frukt och grönt slängs mest
I högst utsträckning slängs frukt och grönsaker (36%), till exempel äpplen, morötter, lök och potatis följt av bröd (19%) och övrigt ätbart (15%), som chips, godis, dressing och frukostflingor. En stor del av maten som slängs i restavfallet är dessutom fortfarande i sina förpackningar, varav en del i oöppnade förpackningar.
Matsvinnet står för mellan åtta och tio procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen och den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen, enligt Livsmedelsverket.
Inför Internationella matsvinnsdagen den 29 september, ett globalt initiativ som introducerades 2019 av FN, delar Paul Svensson med sig några tips för att minska matsvinnet: Planera måltider, organisera smart i kylskåpet, handla ofta, så att maten inte hinner bli dålig, titta, lukta och smaka i stället för att bara titta på bäst före-datum och frys in matrester, liksom bröd, innan maten hinner bli gammal.
