Matsvinnet minskar alldeles för långsamt och i nuvarande takt kommer Sverige inte att nå målet om ett halverat matsvinn i Agenda 2030. Det visar Naturvårdsverkets nya rapport.
Naturvårdsverkets senaste statistik visar att det slängdes 117 kilo fast livsmedelsavfall per person i Sverige under 2022, vilket är en minskning med 3 procent sedan 2020.
– Livsmedelsavfallet ska minska med minst 20 procent per person från 2020 till 2025, hittills har vi sett en minskning på bara tre procent. Det går för långsamt och nu behöver fler göra mer om vi ska nå etappmålet, säger Christina Anderzén, handläggare vid Miljögifts- och avfallsanalysenheten på Naturvårdsverket.
Livsmedelsavfallet delas vanligtvis upp i två delar – en del är oätligt, som ben och skal, och en del är det som hade kunnat ätas upp, det vill säga matsvinn.
Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett regeringsuppdrag att driva på arbetet för ett minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan.
Hushållens andel av matavfallet minskar och står nu för 48 procent av det totala livsmedelsavfallet. Det innebär även att matsvinnet minskar något till knappt 15 kilo fast avfall per person år 2023, jämfört med 19 kilo 2018. Hushållen beräknas även hälla ut 18 kilo mat och dryck i avloppet.
– Det är glädjande att den positiva trenden håller och att arbetet för att minska matsvinnet har effekt. Vi ser fortfarande att många konsumenter är osäkra på hur länge maten håller eller bäst förvaras. Det leder till att mat slängs i onödan. Vi behöver fortsätta att öka medvetenheten och kunskapen. Det finns absolut stor potential att minska matsvinnet ytterligare, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.
Livsmedelsavfallet från matbutiker har minskat betydligt de senaste två åren och står nu för sju procent. Frukt och grönt står för en tredjedel, vilket är den största delen, mejerivaror står för 17 procent och bröd för cirka 15 procent. Kött och chark utgör tillsammans cirka 16 procent av livsmedelsavfallet från matbutiker.
Livsmedelsavfallet från industrin utgör nu 25 procent av det totala livsmedelsavfallet, vilket är nästan sex gånger mer än vad som har beräknats tidigare år. Det betyder inte att det är mer som kasseras, utan att statistiken har blivit mer komplett och nu baseras på branschens egna uppgifter.
– Att det slängs stora mängder livsmedelsavfall inom industrin visar att det finns potential att genom innovation och nya affärsmodeller nyttja rest- och biprodukter för att skapa nya livsmedel. Vi vet också att det finns en vilja bland konsumenter att köpa livsmedel som också bidrar till ett minskat matsvinn, säger Karin Fritz.
För restauranger och hotell visar statistiken att det har skett en viss ökning men den är osäker eftersom pandemin både har påverkat resultatet och haft betydelse för sättet att beräkna livsmedelsavfallet. Under 2022 kom nio procent av det totala livsmedelsavfallet från restauranger och hotell och tre procent från den offentliga sektorn.
Primärproduktionen, det vill säga jordbruk och fiske, står för 7 procent av det totala livmedelsavfallet, vilket är en liten minskning jämfört med året innan.
Naturvårdsverkets rapport Livsmedelsavfall i Sverige 2022 kan laddas ner här
