Strömmingen i Östersjön får nu rött ljus i WWF:s Fiskguiden på grund av överfiske och krympande bestånd. Rött ljus gäller även för torsk från Barents hav och Norska havet som är bottentrålad.
För hårt fisketryck och minskad lekbiomassa gör att strömmingen, som är den vanligaste fiskarten i Östersjön och en motor i ekosystemet, får rött ljus i årets guide (tidigare gult). Fisken är liten, blir könsmogen tidigare och de stora strömmingarna har minskat i antal.
Även skarpsillen i Östersjön (som mest går till fiskmjöl) halkar ned från grönt till gult. Kvoterna överskrids och förvaltningen är ineffektiv.
Läget för Östersjötorsken är fortsatt dåligt och arten ligger kvar på rött ljus i Fiskguiden. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre.
– Östersjöns känsliga ekosystem är i allvarlig obalans. Det är nödläge och dags att dra i handbromsen. Stora kommersiella matfiskar i Östersjön som torsk, strömming och skarpsill befinner sig nu på skrämmande låga nivåer. Att få havet och dess invånare på rätt köl igen är avgörande för att få friska marina ekosystem och en hållbar ekonomi, säger WWF:s generalsekreterare Gustaf Lind.
Ett positivt undantag i Östersjön är braxen som får grönt ljus i år, eftersom kunskapen och dataunderlaget om beståndet har ökat.
Torsk från Barents hav och Norska havet som är bottentrålad hamnar nu på rött ljus (tidigare gult).
Också nordhavsräkan fortsätter att ha rött ljus i Skagerrak, Kattegatt och Norska rännan till följd av för högt fiskeuttag och utkast, krympande lekbestånd och bristande kontroll.
Makrillen i Nordostatlanten går från grönt till gult ljus, till följd av för högt fisketryck, felrapportering och sjunkande biomassa. Även den vårlekande sillen i Nordostatlanten, som är vanlig i sillburkarna, hamnar på gult ljus på grund av för hårt fisketryck.
Ljusare är det för skarpsill fångad med flyttrål i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön, som går från gult till grönt ljus tack vare minskad fiskedödlighet och större mängd lekmogen fisk.
Globalt har läget försämrats för gulfenad tonfisk i Indiska oceanen, där allt fiske oavsett fångstmetod får rött ljus. Bara 31 procent av det ursprungliga beståndet beräknas finnas kvar. För den som vill äta tonfisk går det att välja skipjack från Indiska oceanen, Atlanten och vissa delar av Stilla havet, som får grönt ljus om den är fiskad med handlina eller spö.
Globalt är i dag cirka 93 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns.
– När balansen i ekosystemen rubbas riskerar arter och livsmiljöer att försvinna. Utöver trycket från fisket så utsätts haven även för många andra hot som klimatförändringar, övergödning och utsläpp av miljöfarliga ämnen, säger Inger Melander, expert fiske och marknad på WWF.
Årets nykomling som får grönt ljus i guiden är jätteräka, som odlas i landbaserade recirkulerande system i Storbritannien, Tyskland, Österrike och Schweiz.
–En glad nyhet är att importerad sik- och löjrom från vissa delar av de stora sjöarna i USA nu får grönt ljus, säger Inger Melander.
Fiskguiden, WWF:s konsumentguide för fisk och skaldjur, finns digitalt och som app. Guiden omfattar 95 arter varav 23 stycken – eller en av fyra – finns på grönt ljus. Fem arter finns bara på rött ljus: haj, rocka, ål, argentinsk rödräka och svensk flodkräfta.
Kriterierna är: 1) Fiskbeståndens hälsa 2) Kontroll och förvaltning 3) Fiskets påverkan på ekosystemet (livsmiljöer, marina arter, utkast och bifångster mm) 4) Kränkning av mänskliga rättigheter 5) Utsläpp av växthusgaser i samband med fisket 6) Förekomst av spöknät och påverkan av förlorade fiskeredskap.
För odlade arter tittar man på fodrets ursprung, odlingen och dess miljöpåverkan samt förvaltningens effektivitet. Miljögifter omfattas inte.
Guiden använder trafikljusen: Grönt (bra val) gult (var försiktig) och rött (låt bli). WWFs utvärderingar och råd bygger på offentligt publicerade vetenskapliga underlag.
Certifieringar som MSC, ASC och KRAV får inte automatiskt grönt ljus och ligger utanför trafikljusen. WWF rekommenderar i första hand att välja arter på grönt ljus och i andra hand certifierade fiskprodukter.
Svenskarna äter cirka 12 kilo sjömat per person och år, vilket är 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax, sill, torsk och räkor står för den största delen av konsumtionen och laxen är mest populär. Andra vanliga arter är alaska pollock, makrill, sej, regnbåge och tonfisk.
Läs mer i WWF:s Fiskguiden 2023 som kan laddas ner här
