Metodiken för att klassificera ”ultraprocessade” livsmedel är inte tillräckligt utvecklad och kvalitetssäkrad för att användas. Det konstaterar svenska livsmedelsforskare i en ny rapport.
Rapporten Processade livsmedel är skriven av forskare i livsmedelsvetenskap och nutrition. Syftet med rapporten är att sammanställa fakta om processning med fokus på livsmedelsprocesser, klassificeringssystem, hälsoeffekter och processningspåverkan på näringsinnehåll och biotillgänglighet.
De klassificeringssystem som har utvecklats under 2000-talet med syfte att gruppera livsmedel efter grad av processning eller bearbetning har kritiserats av forskare. Ett av systemen är NOVA varifrån begreppet ”ultraprocessat” kommer. Flera forskare har riktat kritik mot NOVA för att det inte speglar grad av processning utan är en blandning av olika och ibland ovidkommande faktorer.
– Begreppet ”ultraprocessat” förekommer endast i klassificeringssystemen och är ingen etablerad term inom den livsmedelsvetenskapliga forskningen. Vår rapport visar att det finns för många oklarheter med begreppet och att det riskerar att förvirra och skapa oro i stället för att vara användbart för konsumenter eller forskare, säger Cecilia Nälsén, forskare vid Örebro universitet.
I rapporten konstateras att vetenskapliga studier som använt de kontroversiella klassificeringssystemen visar att vissa livsmedel som klassats som ”ultraprocessade” ökar risken för sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och fetma. Studierna har dock kritiserats för att vara otydliga, eftersom det inte går att fastställa om sambandet beror på själva processningen eller på produkternas näringssammansättning.
Vissa livsmedel som klassificeras som ”ultraprocessade” är näringsfattiga och energirika med ett högt innehåll av socker, salt och mättat fett, medan andra är nyttiga och sådana som vi bör äta mer av enligt kostråden.
– Frågan om vad och hur vi ska äta för att leva hälsosamt är oerhört viktig. Vanliga konsumenter litar på att forskarvärlden ska hjälpa dem att göra rätt val och därför måste forskningen stå på en solid, vetenskaplig grund. Men mycket av forskningen som sprids i media i dag gör tyvärr inte det. När ett begrepp blir så brett och otydligt att det rymmer allt från frukostflingor och fullkornsbröd till vegetariska färdigrätter och korv så blir det i praktiken vetenskapligt oanvändbart. Forskare som utgår från de här klassificeringssystemen och deras bristfälliga metodik riskerar att landa i slutsatser som inte håller måttet vetenskapligt. Det finns redan i dag massor av missförstånd kring mat och hälsa och forskningsvärlden bör inte bidra till att öka förvirringen, säger Cecilia Nälsén.
– Vetenskapen, folkhälsan och samhällsdebatten skulle tjäna på om vi slutade använda bristfälliga begrepp som ”ultraprocessat” och i stället beskrev vilka livsmedel som menas.
Forskarna bakom rapporten: Andreas Håkansson, Lunds universitet, Inger-Cecilia Mayer Labba, Chalmers, Emily Sonestedt, Lunds universitet, Yan Borné, Lunds universitet och Cecilia Nälsén, Örebro universitet
Rapporten kan laddas ner här
