92 procent av de svenska livsmedelsföretagen vill öka sin produktion, vilket kräver 20 000 nya medarbetare de kommande fem åren. Samtidigt säger 94 procent av företagen att de redan idag har svårt att hitta och rekrytera rätt kompetens, det visar en ny rapport från Livsmedelsföretagen.
I Livsmedelsföretagens nya rapport om kompetensförsörjning anger 9 av 10 medlemsföretag att de vill öka sina produktionsvolymer under de kommande fem åren. För det krävs ett kraftigt ökat inflöde av nya medarbetare, ofta med teknisk eller branschspecifik kompetens. Totalt handlar det om 20 000 nya medarbetare.
Det största behovet av ny personal fram till 2028 bedöms vara olika kompetenser inom livsmedelsproduktion, vilket inkluderar roller som livsmedelsoperatörer och lagerpersonal. På andra plats kommer kompetens inom underhåll, som underhållstekniker och mekaniker. Den tredje mest efterfrågade kompetensen är utbildade specialister inom produktion, till exempel bagare, styckare, slaktare och bryggare. På fjärde plats kommer produktutvecklare, en kompetens som det råder stor konkurrens om.
– De senaste tre åren med coronapandemi och kostnadskris har varit extremt tuffa för svenska livsmedelsproducenter. Därför är det glädjande att se att företagen har så stora ambitioner för framtiden. Tyvärr så riskerar den stora och växande kompetensbristen att omkullkasta företagens planer. Den snabba tekniska utvecklingen ställer allt högre krav på utbildning, samtidigt som antalet livsmedelsrelaterade utbildningar minskar och konkurrensen från andra industrier om teknisk kompetens ökar. På lång sikt är kompetensbristen utan tvekan livsmedelsindustrins största utmaning, säger Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen.
Redan idag har 94 procent av de svenska livsmedelsproducenterna svårt eller mycket svårt att hitta och rekrytera rätt kompetens. Svårast är att hitta specialiserad kunskap inom produktion (till exempel bagare, styckare och bryggare), processteknik, automation, underhåll/mekaniker och industrielektriker/elektriker.
För 49 procent av företagen har problemen med att hitta rätt kompetens lett till sämre lönsamhet och 37 procent har avbrutit eller pausat en planerad produktionsökning. Vart tredje företag kan inte öka produktionsvolymerna i önskad takt på grund av kompetensbrist.
Ett stort problem, enligt livsmedelsföretagen, är det begränsade utbudet av utbildningar för livsmedelsindustrin. Tekniska utbildningar på yrkeshögskolenivå, som underhållstekniker och automationstekniker, är nästan aldrig riktade mot livsmedelsindustrin utan generellt anpassade för hela den svenska industrin. Detta innebär dels att konkurrensen om studenterna är hård, dels att de inte tränas i livsmedelsspecifika produktionsmetoder, system och processer. Även på gymnasienivå finns det få utbildningar för livsmedelsindustrin.
– Företagen måste idag ta ett utbildningsansvar som förut till stor del har legat på det offentliga. Det är väldigt kostsamt, i synnerhet för en lågmarginalbransch som livsmedelsindustrin, och det tar dyrbara resurser från forskning och innovation, produktutveckling och andra åtgärder som krävs för att klara av den kraftigt ökande konkurrensen och omställningen till hållbar produktion. Livsmedelsindustrin är inte ensamma om det här problemet, bristerna i utbildningssystemet tynger hela den svenska industrin. Nu krävs det handling, och regeringen borde omgående sätta i gång arbetet med att ta fram en nationell kompetensförsörjningsstrategi, säger Björn Hellman.
Den viktigaste åtgärden för att stärka kompetensförsörjningen är enligt Livsmedelsföretagens medlemmar att göra livsmedelsindustrin mer attraktiv att söka sig till. Framför allt behöver industrin bli bättre på att locka unga som ska välja utbildning och studenter som funderar över vilken karriär de ska satsa på. Man tycker också att industrin måste bli bättre på att lyfta fram den variation av karriär- och utvecklingsmöjligheter som finns på svenska livsmedelsföretag.
Företagen efterfrågar också fler utbildningar anpassade efter livsmedelsindustrins specifika behov, fler utbildningsplatser och att kvaliteten på de utbildningar som finns höjs. Den tredje mest efterfrågade åtgärden är flexiblare regelverk för att anställa och även avsluta anställningar.
Om rapporten: För att undersöka livsmedelsindustrins kompetensbehov skickades en digital enkät ut till Livsmedelsföretagens 800 medlemmar varav 134 företag deltog. Tillsammans anställer de deltagande företagen 69 procent av det totala antalet medarbetare i svensk livsmedelsindustri.
Läs hela rapporten här (pdf)
