EU-kommissionen har offentliggjort resultaten av en ny särskild Eurobarometerundersökning om livsmedelsinnovation som ger en EU-omfattande översikt över hur européerna ser på innovativa livsmedel, ingredienser och grödor.
Undersökningen visar att många européer ser livsmedelsinnovation som ett användbart sätt att hjälpa jordbrukare och livsmedelsproducenter att möta stora utmaningar. Innovativa livsmedel och grödor kan stärka motståndskraften och beredskapen i Europas livsmedelssystem, bredda produktionsalternativen, stödja livsmedelstryggheten och bidra till att tillgodose konsumenternas föränderliga behov, samtidigt som EU:s höga säkerhetsnormer respekteras.
Samtidigt visar resultaten att allmänhetens attityd är fortsatt försiktig, med komfort konsekvent högre bland yngre respondenter, de med högre utbildningsnivåer, urbana respondenter och de som är mer bekanta med innovativa livsmedel. Människor under 39 år är mer bekväma med innovativa livsmedel än de som är 55 år och äldre (över 50 procent jämfört med 34 procent). Komforten är också lägre bland respondenter som slutade skolan vid 15 års ålder än bland dem som avslutade sin utbildning vid 20 eller senare. Ett liknande mönster visas efter bostadsort: mer än hälften av dem som bor i stora städer känner sig bekväma med mat som utvecklats med modern teknik, jämfört med 42 procent till 46 procent av dem i byar eller landsbygdsområden. Nivåerna av komfort skiljer sig också kraftigt genom information och medvetenhet, från 72 procent bland dem som känner sig välinformerade, till 36 procent bland dem som inte gör det, och från 59 procent bland dem som tidigare hört talas om innovativa livsmedel, till 32% bland dem utan tidigare exponering.
Många säger att de inte känner sig välinformerade, vilket belyser behovet av tydlig information, öppenhet och förtroende om innovation ska lyckas. Resultaten ger värdefull ny insikt i hur livsmedelsinnovation kan bli mer relevant, begriplig och acceptabel för samhället.
Européerna ser potential, men vill ha bättre information
Undersökningen visar att européerna inser potentialen i livsmedelsinnovation. Nästan sju av tio svarande (68 procent) håller med om att det kan ge jordbrukare och livsmedelsproducenter ytterligare verktyg för att hantera utmaningar såsom klimatförändringar, skadegörare, resursbrist och försörjningsavbrott.
Bland de innovativa livsmedelsprodukter som presenterades i undersökningen var den högsta acceptansnivån för frukt och grönsaker från grödor anpassade till torka, skadedjur eller extrema väderförhållanden. Hälften av de tillfrågade (50 %) uppgav att de skulle känna sig bekväma med sådana produkter.
Det finns dock också en tydlig informationslucka. Nästan tre fjärdedelar av européerna (72 procent) säger att de inte känner sig välinformerade om innovativa livsmedel, ingredienser och grödor. Totalt sett säger 51 procent att de har en negativ syn på innovativa livsmedelsprodukter, medan 39 procent har en positiv syn.
Undersökningen pekar också på en stark koppling mellan information och allmänhetens attityder. Bland de svarande som känner sig välinformerade har 72 procent en positiv syn på innovativa livsmedel. Bland dem som inte känner sig välinformerade sjunker den siffran till 27 procent.
Öppenhet och säkerhet är nyckeln till förtroende
Resultaten visar tydligt att öppenhet är viktigt. En stor majoritet av de svarande (85 procent) håller med om att innovativa livsmedelsprodukter bör ha tydliga namn och ge begriplig information om hur de produceras, vad de innehåller och varifrån de kommer.
Dessa resultat ger viktiga belägg för framtida politikutveckling, forskning och innovation samt kommunikationsinsatser. De kan också hjälpa forskare, innovatörer och beslutsfattare att bättre återspegla allmänhetens förväntningar från innovationsprocessens tidigaste skeden.
Att stödja framtiden för forskning och innovation på livsmedelsområdet
Undersökningen kommer vid en viktig tidpunkt för EU:s agenda för forskning och innovation på livsmedelsområdet. Resultaten är särskilt relevanta för livsmedel 2040, den forsknings- och innovationspolitiska ramen för livsmedelssystem, som ingår i EU:s nyligen antagna strategi för forskning och innovation för ett konkurrenskraftigt, motståndskraftigt och hållbart jordbruk, skogsbruk, landsbygdsområden och livsmedelssystem. Livsmedel 2040 understryker vikten av att involvera konsumenter och intresserade partner i innovation. Genom gemensamt skapande och testning under verkliga förhållanden syftar det till att säkerställa att nya lösningar tillgodoser ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga behov.
I takt med att Europa arbetar för att stärka motståndskraften och beredskapen i sitt livsmedelssystem kan innovation utöka utbudet av lösningar som finns tillgängliga för jordbrukare och livsmedelsproducenter, stödja livsmedelstryggheten och bidra till att hantera miljöbelastningar och förändrade konsumentpreferenser. Samtidigt visar Eurobarometern att en framgångsrik användning är beroende av tydlig information, öppenhet, säkerhet och allmänhetens förtroende.
Bakgrund
Denna särskilda Eurobarometer är en uppföljning av EU:s strategi för biovetenskap, där det konstateras att snabbare innovation måste gå hand i hand med allmänhetens förtroende för ny teknik och med säkerställandet av att vetenskapliga framsteg ger verkliga fördelar för människor och planeten.
Allmänhetens förståelse och engagemang är särskilt viktigt på områden som jordbruk och livsmedelsteknik, där innovation är nära kopplad till hälsa, hållbarhet, livsmedelstrygghet och människors dagliga val.
Denna särskilda Eurobarometer ger en aktuell bild av hur européerna ser på den senaste utvecklingen när det gäller innovativa livsmedel, ingredienser och grödor, de möjligheter de ser och de förutsättningar som krävs för att vinna deras förtroende.
Undersökningen genomfördes i alla 27 EU-länder mellan den 22 maj och den 24 juni 2026, med 26 456 svarande i åldern 15 år och äldre.
