Inför matmomssänkningen i april har två av tre producenter fått påbud från dagligvaruhandeln om prisstopp. Svenskproducerat går om EMV som den viktigaste konsumenttrenden och lågprisfaktorn minskar rejält. Det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2025.
Under fjolårets tre första kvartal minskade försäljningen av svenska livsmedel. Den negativa trenden bröts i Q4 med en svag ökning av försäljningen (index 54) på den svenska hemmamarknaden.
Även om 2025 var en besvikelse volymmässigt kunde producenterna stärka sin lönsamhet något, tack vare stabilare marknadsvillkor och att en del konsumenter hittat tillbaka till ”gamla favoriter” efter ett par år med stort lågprisfokus. Det framgår av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
– Även om livsmedelsindustrins lönsamhet har ökat 2024 och 2025 så ligger den klart under den genomsnittliga lönsamheten för svensk industri. Behovet av fortsatta lönsamhetsökningar är stort, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Trendbrott: Svenskt viktigare än EMV
En gång om året frågar Livsmedelsföretagen sina medlemsföretag vilka konsumenttrender som påverkar deras produktion mest just nu. De tre senaste åren har EMV legat i topp, men i årets mätning knuffas EMV ner av ”svenskproducerat” (inte alltid i konflikt med EMV).
Utöver EMV noterar ”lågprisalternativ (exklusive EMV)” en tredjeplacering. Röstandelarna för EMV och lågpris blir tillsammans 41 procent, vilket innebär att lågprisfaktorn har tappat i styrka. 2022 samlade EMV + lågprisalternativ 71 procent av trendrösterna. 2023 sjönk andelen till 66 procent, 2024 till 53 procent och nu till 41 procent.
– Ett minskat lågprisfokus 2026 skulle utan tvekan vara gynnsamt för svenska livsmedelsproducenter. Produkter med en högre förädlingsgrad och inom mer nischade segment skulle då kunna ta välbehövliga marknadsandelar, säger Carl Eckerdal.
Övervakas av Matpriskommissionen
När matmomsen sänks från 12 till sex procent den 1 april förväntas priserna i butik minska med 5,34 procent vid fullt genomslag. Sedan några månader tillbaka övervakas branschen extra noga av regeringens Matpriskommission. Som en konsekvens av detta har de tre största dagligvaruaktörerna meddelat sina leverantörer att man inte kommer att acceptera några leveransprisrevideringar månaderna före och efter momssänkningen. Enligt konjunkturbrevet har två tredjedelar av Livsmedelsföretagens medlemmar fått besked om prisstopp från minst en dagligvaruaktör.
Två tredjedelar av Livsmedelsföretagens medlemmar räknar med volymtillväxt 2026, men bara 60 procent räknar med att volymtillväxten resulterar i en ökad lönsamhet och 17 procent av förutspår i stället minskad lönsamhet.
– Väldigt lite talar för att kostnadsinflationen tar paus våren 2026. De politiska förväntningarna på ett fullt genomslag för matmomssänkningen förutsätter därmed att ett eller flera led i livsmedelskedjan inte får kompensation för ökade kostnader. Givet hur maktförhållandena på den svenska livsmedelsmarknaden ser ut är risken stor att det blir livsmedelsindustrin, alltså producenterna, som får ta notan för den billigare maten. Detta kommer att ytterligare försvaga en industri som har en avgörande betydelse för Sveriges beredskap och välfärd, säger Carl Eckerdal.
Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2025 kan laddas ner i sin helhet här
