Livsmedelsverket har uppdaterat Nationella riktlinjer för måltider i skolan, som ska ge tydligare stöd för att få eleverna att välja skollunch framför onyttigare alternativ.
Var tredje högstadieelev väljer bort skollunchen. Vissa hoppar över lunchen helt, medan andra väljer att köpa snacks, sötsaker och sötade drycker i stället. Enligt Livsmedelsverket kommer nästan en femtedel av ungdomars energi idag från den typen av livsmedel.
− Elever som skippar lunchen riskerar att försämra både sin skolprestation och hälsa. Det påverkar också deras klasskompisar. Mätta elever kan fokusera lättare vilket bidrar till lugn och ro i klassrummen, säger Emelie Elin, projektledare för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Den största anledningen till att elever väljer bort skollunchen är inte maten i sig, utan att miljön uppfattas som stressig, stökig och otrygg. I de uppdaterade riktlinjerna finns därför stöd till skolan för att förbättra miljön för eleverna. Livsmedelsverket har även justerat tiden som eleverna minst bör ha på sig för att sitta ner och äta maten från 20 till 25 minuter.
”Mer än ett mål mat”
Attityden till skolmaten behöver också förändras.
− Elever blir mer positivt inställda till skollunchen när de förstår varför menyn ser ut som den gör, varför det är bättre att äta riktig mat än sötsaker och snacks, och att även deras psykiska välbefinnande ökar om de äter bra mat, säger Emelie Elin.
I en tid då psykisk ohälsa bland unga har blivit vanligare och andelen barn med övervikt ökar, är skolmåltiden ett av de mest kraftfulla verktygen för att stärka ungas hälsa och förutsättningar att klara skolan.
– Skollunchen är mer än ett mål mat. Samvaron i skolrestaurangen mellan elever är värdefull och närvarande vuxna skapar trygghet. Men för att få fler elever att vilja äta skollunchen behöver samarbetet mellan måltidspersonal och skolpersonal öka. Eleverna bör självklart också involveras i arbetet för att driva utvecklingen framåt, säger Emelie Elin.
Bakgrund till riktlinjerna
I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skollunchen skulle vara kostnadsfri för elever. Skolmåltiden ska bidra till att eleverna håller sig mätta hela dagen och sedan 2011 har Sverige lagstadgade krav på kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider till alla elever i grundskolan.
Nationella riktlinjer för måltider i skolan tar ett helhetsgrepp om skolmåltiderna – från hälsa och trygghet till samarbete mellan professioner och elevdelaktighet. Under arbetet med uppdateringen har Livsmedelsverket haft kontakt med måltidschefer, rektorer, elevhälsa samt andra myndigheter och även inhämtat den senaste forskningen på området.
Nationella riktlinjer för måltider i skolan kan laddas ner här
