Billig lyx, lekfullhet och kreativitet – Icas vardagskock Malidza Larsson lyfter fram fem mattrender för 2026. Nya smaker och rätter från Filippinerna och Colombia lyfts också in i de svenska köken
Enligt Icas vardagskock Malidza Larsson är 2026 året då kreativitet blir en självklar del av middagsrutinerna.
− Svenskar blir alltmer kreativa i köket – mycket tack vare sociala medier. Instagram och TikTok driver på nya smaker, nya idéer och nya vardagsvanor. 2026 tror jag att kreativiteten på allvar tar över vardagsmaten och börjar utmana våra mest klassiska favoriter, säger Malidza Larsson.
Hon lyfter fram följande fem vardagsmatstrender för 2026:
Lekfull matlagning: De senaste åren har vi sett hur lekfullheten har smugit sig in i köket, med allt från kanelbullekladdkaka till smashed taco och potatisbullevåffla. Fenomenet visar hur vi svenskar fortsätter att utforska våra trygga, nostalgiska smaker – men med en modern, uppfinningsrik twist. 2026 kommer humor, kreativitet och spontanitet att influera vardagsmaten.
Grötens år: Nobelgröten har öppnat dörren för gröten i finrummet och nu följer den med till både frukost, lunch och middag – i både söt och salt tappning. Gröten bygger på svenska råvaror som spannmål, frukt och bär och ligger helt rätt i en tid då självförsörjning och ursprung blivit viktigare. Gröt binder ihop enkelhet, trygghet och svenska smaker – i en och samma skål.
Från ”nyttigt” till ”välmående”: Vardagsmaten får nya funktioner: drycker med adaptogener, snacks som främjar tarmhälsa och produkter berikade med fiber, mineraler eller extra protein. Fokus ligger inte på att ta bort – utan på att lägga till mer av det kroppen mår bra av. Livsmedelsverkets nya rekommendationer om mer frukt, grönt och baljväxter driver trenden framåt och sättet vi får in det på är smartare och mer lekfullt: bönor i chokladbollar, spenat i pannkakor eller extra grönt i gamla favoriträtter.
Filippinerna och Colombia: Filippinerna och Colombia är två kök som är på väg in i svenska hem. Kombinationen av sötsyrligt, kryddigt och umamifyllt matchar svenska smakpreferenser. Adobo, calamansi och halo-halo från Filippinerna och arepas, hogao och aji från Colombia – nya smaker och rätter i våra kök som tidigare varit lite okända lyfts in i de svenska köken.
När maten blir en trygghetsfråga: En orolig omvärld har gjort självförsörjningen till vardagsprat. Allt fler vill veta var maten kommer ifrån och väljer svenskt som ett sätt att bidra till trygghet, hållbarhet och beredskap. Svenska folket tycker att det här är viktiga frågor, och förhoppningen är att svenska råvaror, som havre, baljväxter, bär och äpplen får en ny status, liksom hållbar fisk och cirkulära produkter.
