Sverige ligger i framkant när det gäller utveckling av nya proteinkällor. Under 2024 ökade investeringarna i alternativa proteiner med mer än 120 procent. Det visar en ny analys från den internationella tankesmedjan Good Food Institute Europe.
Intresset för växtbaserat protein, odlat kött och andra alternativa proteinkällor växer bland svenska investerare, entreprenörer och forskare. En ny analys av Good Food Institute Europe visar att investeringar i svenska onoterade företag som utvecklar alternativa proteiner ökade med 123 procent förra året – från 43,3 miljoner kronor år 2023 till 96,7 miljoner kronor 2024. Analysen bygger på data från plattformen Net Zero Insights.
Mellan 2013 och 2023 attraherade företag inom sektorn investeringar på ungefär 18,5 miljarder kronor totalt. Det inkluderar en rad större investeringar i börsnoterade bolag som Oatly och DUG Foodtech under 2023. Tillväxten omfattar både växtbaserade livsmedel och nyare tekniker som köttodling och precisionsfermentering.
– Genom att bredda antalet proteinkällor kan vi stärka livsmedelsförsörjningen och minska de negativa konsekvenserna av industriellt jordbruk, såsom miljöförstöring och antibiotikaresistens. Med sin starka tradition av forskning och innovation har Sverige goda möjligheter att ta ledartröjan här. Satsningar på alternativa proteiner bidrar samtidigt till att stärka beredskapen och främja en växande grön industri, säger Ismaël Bawah, forsknings- och tekniksamordnare på Good Food Institute Europe.
Produktutveckling av baljväxter
Även bland forskare ökar intresset för nya proteinkällor. Mellan januari 2020 och april 2024 allokerades runt 286 miljoner kronor till forskning inom området. Forskningsmedel har främst gått till utveckling av grödor och förbättring av livsmedel, bland annat har 46 miljoner kronor satsats på produktutveckling av baljväxter, som ärter och åkerbönor.
Sverige är också främst i Norden när det kommer till fermentering, med 12 patentfamiljer och flera forskningsprojekt på området.
Intresset ökar även för marina ekosystem. Göteborgs universitet har till exempel tilldelats 20 miljoner kronor från Formas för att leda en studie om hur havs- och industrivatten kan användas för att odla tång till livsmedelsproduktion.
Danmark och Finland ligger före
Trots framstegen visar analysen att Sverige fortfarande ligger efter grannländerna Danmark och Finland, där finansieringen av forskning kring alternativa proteiner uppgick till drygt en miljard respektive 779 miljoner kronor under perioden januari 2020 och april 2024.
Danmark, Sverige, Norge och Finland har tillsammans satsat mer än 2,4 miljarder kronor på forskningen om alternativa proteiner – nästan en femtedel av Europas totala satsningar. Alla fyra länder tillhör de tio länder i Europa som har investerat mest i forskning om alternativa proteiner.
– Vi ser ett tydligt samband mellan forskningsfinansiering och ekonomisk tillväxt. Den höga innovationstakten i Sverige har lett till att en lång rad nya företag etablerat sig på marknaden för alternativa proteiner det senaste decenniet. Men för att långsiktigt stärka motståndskraften i matsystemet behöver vi samarbeta. Det är därför viktigt att de ambitiösa nordiska länderna driver på för en breddad proteinförsörjning, inte bara nationellt utan i hela Europa, säger Ismaël Bawah.
Good Food Institute Europe är en internationell tankesmedja som arbetar för ett mer hållbart, säkert och rättvist livsmedelssystem genom en breddad proteinförsörjning. Verksamheten finansieras genom filantropi.
