I en rapport för Europeiska miljöbyrån har IVL Svenska Miljöinstitutet granskat vilka åtgärder EU-länderna har vidtagit för att förebygga matsvinn. Sammantaget handlar det om 332 åtgärder som genomförts under 2023 visar kartläggningen.
Enligt kartläggningen har 15 av 27 EU-länder tagit fram strategier eller handlingsplaner för att minska matsvinnet. Åtgärderna har sedan kategoriserats utifrån avfallshierarkin, som i detta sammanhang har kopplats till en vägledande modell i form av en så kallad ”food use hierarchy” eller livsmedelshierarki.
För att förebygga att matsvinn fokuserar länderna övervägande på ”mjuka” politiska åtgärder som informativa åtgärder, utbildning och frivilliga initiativ eller överenskommelser.
– Trenden och ansträngningar för att minska matsvinnet som vi ser måste stödjas ytterligare. Det behövs mer utvärdering och övervakning men också skarpare politiska beslut och samverkan med andra politikområden och miljömål, säger Elisabeth Pernmyr, expert på IVL och författare av rapporten.
Biogas i stället för mat
Att analysera effekterna av åtgärderna är fortfarande en utmaning, vilket också gör det svårt att se potentiella fördelar vad gäller andra områden som klimatpåverkan och biologisk mångfald. Samtidigt visar resultaten att åtgärder inom andra områden – som klimatpolitik eller förändrade energipriser – kan påverka hur livsmedelshierarkin tillämpas i praktiken.
– Subventioner för förnybar energi och höga energipriser riskerar att styra överskottsmat till biogas, i stället för att den används som livsmedel eller djurfoder, vilket motverkar principerna i livsmedelshierarkin. Att minska onödig konsumtion bör alltid vara första prioritet, säger Jurate Miliute-Plepiene, forskare på IVL och författare av rapporten.
Rapporten är en del av arbetet inom European Topic Centre on Circular Economy and Resource Use (ETC CE), där IVL ingår.
Rapporten kan laddas ner här
