Sex av tio svenskar är idag mer oroliga för livsmedelsberedskapen än vad de var för fem år sedan, och sju av tio tror att konkurrenskraftiga livsmedelsföretag är en förutsättning för Sveriges försörjningsförmåga. Det visar en opinionsundersökning från Livsmedelsföretagen.
På uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen har Demoskop frågat svenska folket hur de ser på Sveriges livsmedelsberedskap och försörjningsförmåga. Den visar att hälften av svenskarna anser att Sveriges livsmedelsberedskap är dålig. 70 procent tror att ett helt isolerat Sverige kan föda befolkningen i en månad eller mer och majoriteten anser sig själv ha huvudansvaret för sin livsmedelsförsörjning vid kris. 2 av 5 anser sig ha en bra personlig livsmedelsberedskap, medan 3 av 5 tror att Sverige har sämre livsmedelsberedskap än våra grannländer.
– Trots torka, pandemi och krig i vårt närområde så har svenska livsmedelsproducenter sett till att butikshyllorna varit välfyllda. Men nu måste vi förbereda oss för ännu värre kriser och till och med krig. Ur det perspektivet finns det mycket kvar att göra. De målmedvetna satsningarna på det militära försvaret behöver kompletteras av lika ambitiösa satsningar på vår försörjningsförmåga, säger Patrik Strömer, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen med särskilt ansvar för krisberedskap och totalförsvar.
Finland ses som föredöme
Sex av tio uppger att de är mer oroade för Sveriges livsmedelsberedskap i dag än de var för fem år sedan. Dessutom tror 59 procent att Sveriges livsmedelsberedskap är sämre än våra grannländers. Bara två procent tror att den svenska beredskapen är bättre.
– Finland nämns ofta som ett föredöme när det gäller livsmedelsberedskap, och vi har mycket att lära av dem inte minst när det gäller myndighetssamordning och samarbetet mellan det offentliga och näringslivet. Beredskapen i Danmark har hittills byggt på den stora livsmedelsexporten, något vi definitivt också borde satsa på. Men i jämförelse med övriga EU ligger vi faktiskt ganska bra till, säger Patrik Strömer.
En stor inhemsk livsmedelsproduktion är den överlägset viktigaste faktorn för att upprätthålla en god livsmedelsförsörjning, enligt svenskarna. Som den näst viktigaste faktorn anges en tydlig ansvarsfördelning och planering mellan livsmedelsbranschen och den offentliga sektorn. Långt ner på listan hamnar frihandel.
Frihandelns betydelse
– När det gäller att förklara frihandelns betydelse för vår livsmedelsberedskap har livsmedelsbranschen och myndigheterna uppenbarligen en läxa kvar att göra. Det är till stor del tack vare att handeln mellan länderna har fungerat som livsmedelskedjan har kunnat fortsätta producera och distribuera mat och dryck under de senaste årens kriser, säger Patrik Strömer.
På frågan om det är viktigt för Sveriges krisberedskap att svenska livsmedelsföretag är konkurrenskraftiga och lönsamma, svarar 70 procent att det är viktigt eller mycket viktigt. 49 procent anser att en stor livsmedelsexport är viktig för en stark svensk livsmedelsberedskap.
Livsmedelsföretagen genomförde undersökningen i samband med framtagandet av rapporten ”Recept för resiliens”, där organisationen föreslår tio konkreta åtgärder för att öka livsmedelsproduktionen och stärka livsmedelsberedskapen. Högt upp på listan hamnar bland annat en främjande myndighetskultur och regelförenklingar, satsningar på export, förstärkt frihandel och uppbyggnad av strategiska lager av insatsvaror. Undersökningen bygger på kvantitativ datainsamling genomförd via webbenkäter 8-15 oktober 2024. Totalt deltog 1 141 personer.
Hela undersökningen kan laddas ner här
