Närmare 7 av 10 konsumenter känner sig mycket trygga med att använda sina sinnen för att avgöra om maten går att äta efter bäst före-dagen, enligt en ny undersökning från Livsmedelsverket. Ändå slängs det mycket mat i hushållen.
Regeringen har beslutat att Sveriges matsvinn ska minska enligt målen i Agenda 2030 – och för att nå målen behöver takten öka. För att minska matsvinnet är det viktigt att konsumenterna förstår vad bäst före-datum innebär, och i en tidigare undersökning uppgav 8 av 10 att de gör det.
För att ta reda på om konsumenterna också använder sina sinnen för att avgöra om maten går att äta har Livsmedelsverket frågat konsumenter om de känner sig trygga med att använda sina sinnen, framför allt sin näsa, för att bättre förstå hur detta påverkar vanor och matsvinn.
I undersökningen uppgav 69 procent av konsumenterna att de kände sig mycket trygga att använda sina sinnen för att avgöra om maten går att äta efter att bäst före-dagen har passerat. 89 procent svarade att de kände sig ganska eller mycket trygga.
– Det är positiva siffror, men ändå ser vi att mycket mat slängs i onödan. Om konsumenterna verkligen använder sina sinnen så som de svarar i denna undersökning borde matsvinnet kunnat minska ytterligare. Om vi fortsätter att träna våra sinnen och äta med näsan så kommer det att leda till att vi tar vara på maten bättre, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.
Störst kunskapsluckor hos yngre
Det finns en del skillnader mellan olika grupper. De äldre åldersgrupperna, 50 år och äldre, smakar i högre utsträckning än yngre på maten för att avgöra om den går att äta även efter att bäst före-datumet passerat. Åldersgruppen 65-84 sparar i högre utsträckning än övriga åldersgruppen mat genom att frysa in den.
Dessa insikter går i linje med tidigare undersökningar, där en del kunskapsluckor varit mer framträdande bland yngre åldersgrupper.
Ett sätt att skapa förutsättningar för ett minskat matsvinn är kunskap, både i konsumentledet och i andra delar av kedjan.
– Våra undersökningar visar att det finns kunskapsluckor, och mest tydligt är det bland de yngre målgrupperna. Jag är övertygad om att självsäkra och kunniga konsumenter har bättre förutsättningar att minska sitt eget matsvinn, säger Karin Fritz.
Livsmedelsverkets rapport om hushållens kostnader för matsvinnet finns här
Läs mer om matsvinn här
