De senaste årens prisökningar på livsmedel har inte lett till ökad lönsamhet för livsmedelsbranscherna, visar en ny analys från SCB. Inom dagligvaruhandeln har lönsamheten minskat sedan 2021.
SCB har undersökt lönsamheten i totalt fyra livsmedelsbranscher: jordbruk, jakt och fiske, tillverkning av livsmedel och alkoholfria drycker, partihandel med livsmedel och alkoholfria drycker samt dagligvaruhandeln, det vill säga butikerna.
– Trots att livsmedelspriserna steg kraftigt 2022 sjönk livsmedelsbranschernas lönsamhet samma år. Nedgången fortsatte 2023 och första halvåret 2024, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.
Måtten på lönsamhet är rörelseresultat och rörelsemarginal. Rörelseresultatet är mellanskillnaden mellan företagens intäkter och kostnader. Rörelsemarginalen visar vad som blir kvar till att täcka räntor och skatt.
– Livsmedelsbranscherna hade en rörelsemarginal på 2,0 procent under 2023, vilket är en liten försämring jämfört med året innan. Under det första halvåret i år låg rörelsemarginalen på 1,1 procent, det vill säga lägre än motsvarande period 2022 och 2023, säger Daniel Lennartsson.
Negativ lönsamhet
Samtidigt som livsmedelspriserna har gått upp under de senaste åren har inte lönsamheten utvecklats i samma takt.
I hela näringslivet har den genomsnittliga rörelsemarginalen uppgått till 5,1 procent under de senaste femton åren. Rörelsemarginalen för livsmedelsbranscherna har under samma period legat på 2,2 procent.
Lönsamheten förbättrades något under pandemiåren 2020 och 2021. Från 2022 har lönsamheten varit lägre, både mätt som marginal i kronor och procent.
– Lönsamheten i branschen jordbruk, jakt och fiske har varit lägre än i de andra livsmedelsbranscherna under hela tidsperioden, om man justerar för arbetskostnaden för enskilda näringsidkare, säger Daniel Lennartsson.
I livsmedelsindustrin har lönsamheten varit svag från 2021 och framåt, under 2022 och 2023 var den negativ. Inom dagligvaruhandeln har lönsamheten minskat sedan 2021.
”Värre än jag trodde”
Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal kommenterar SCB:s analys:
– SCB:s siffror visar med all önskvärd tydlighet att det är livsmedelsindustrin som har dragit det kortaste strået i kostnadskrisen. Vårt led i livsmedelskedjan är det enda som uppvisar minussiffror. Jag visste att läget var extremt allvarligt, men det här är till och med värre än jag trodde.
– SCB:s analys är en smärtsam bekräftelse på det som vi har sagt om och om igen sedan kostnadskrisen tog fart 2021. Livsmedelsindustrins lönsamhet har tagit storstryk av de enorma kostnadsökningarna och är idag nere på rekordlåga nivåer. Alla politiker och opinionsbildare som hävdade att svenska livsmedelsproducenter skodde sig på krisen har nu en gång för alla blivit motbevisade. De svartmålade en hel industri, ofta mot bättre vetande, samtidigt som företagen kämpade för att överleva en av de svåraste kostnadskriserna i mannaminne, säger Carl Eckerdal.
Läs om livsmedelsbranschernas utveckling i en fördjupningsartikel i tidskriften Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv nr 9, här
