Södertälje har granskat kommunens mat

PUBLICERAD: 7 maj 2024
UPPDATERAD: 8 maj
Sara Seing, kostchef i Södertälje kommun, och Roberto Rufo Gonzalez, grundare av Consupedia. Foto: Pressbild

Södertälje kommun har tillsammans med Consupedia analyserat hur kommuns livsmedelsinköp påverkar omvärlden utifrån 14 hållbarhetsparametrar. Nu efterlyser kostchefen Sara Seing en bredare syn på hållbarhetsbegreppet.

Södertälje kommun arbetar efter konceptet ”Diet for a green planet” och har tidigare uppmärksammats för att vara en matkommun i framkant, bland annat genom att servera brax i stället för sej, höna i stället för kyckling och svenska spannmål i stället för ris.

Kommunen hade sedan tidigare koll på CO2-utsläppen på en övergripande nivå men har nu, som första kommun i Sverige, gjort en fullständig genomlysning av maten som serveras i kommunens matsalar. Med hjälp av Consupedia analyserades maten utifrån 14 hållbarhetsparametrar, från social rättvisa och antibiotikaresistens till biologisk mångfald och CO2-utsläpp.

– Klimatmässigt är det jättebra att äta viltfångad fisk, men om man lägger till att stora volymer av fryst fisk som vi inhandlar är fiskad i Nordsjön och förädlad på ”andra sidan jorden”, hur miljövänligt blir det då och hur ser arbetsvillkoren ut för de arbetare som filéar fisken med tanke på det låga priset, säger Sara Seing, kostchef i Södertälje kommun.

Hennes bedömning är att det på kommunal nivå saknas kunskap om hur livsmedelsinköpen påverkar omvärlden bortom klimatområdet. Inte för att kommunerna inte vill veta, utan för att de inte haft tid eller tillgång till rätt verktyg.

– Som kommun jobbar vi efter en värdegrund som säger att man ska ha arbetsvillkor som kan skapa goda livsvillkor, vilket ofta inte är fallet när det kommer till importerade livsmedel. De kanske har låga klimatutsläpp och är billiga, men någon har betalat priset på andra sidan.

I samband med analysen fick Södertälje även siffror på hur deras matsedlar presterade i jämförelse med mer konventionella matsedlar. I jämförelsen stod det klart att Södertälje hade högre eller samma poäng på samtliga parametrar.

Consupedia hoppas nu att fler aktörer, både offentliga och privata, vågar bredda debatten och kunskapen om hur livsmedel påverkar omvärlden.

– Många hållbarhetsinitiativ är lovvärda men vi behöver gå från magkänsla till mer fakta på bordet. Vårt ohållbara sätt att leva handlar inte bara om hur mycket CO2 vi släpper ut. Förhoppningsvis kan Södertälje bli ett lärande exempel på hur långt man kan komma om man vågar lägga sig under lupp, säger Roberto Rufo Gonzalez, grundare av Consupedia.

Consupedias databas baseras på uppgifter från bland annat WHO, WWF, RISE, Unicef och Gap Minder.

Läs vidare

Livsmedelskonsumtionen: Mindre mjölk och mer kyckling

Svenskarnas mjölkkonsumtion har mer än halverats sedan 1980. Samtidigt har konsumtionen av fjäderfäkött mer än fyrdubblats
julrecept 3

Fler svenskar vill äta nyttigt på restaurang

Fler svenskar efterfrågar nyttigare restaurangmat men att få är beredda att betala för merkostnaden. Det visar rapporten FOOD-Barometer.
iStock-875478012

Husmanskosten får sin egen dag

Den 26 februari har utsetts till Husmanskostens dag. Initiativtagare är Pontus Frithiof, tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin
husmans

Svenskarnas intresse för bakning ökar

94 procent av svenskarna bakar minst en gång per år och 67 procent varje månad. Det visar Dr. Oetkers senaste Bakrapport.
dr oetker

Senaste nytt

Livsmedelskonsumtionen: Mindre mjölk och mer kyckling

Svenskarnas mjölkkonsumtion har mer än halverats sedan 1980. Samtidigt har konsumtionen av fjäderfäkött mer än fyrdubblats
julrecept 3

Fler svenskar vill äta nyttigt på restaurang

Fler svenskar efterfrågar nyttigare restaurangmat men att få är beredda att betala för merkostnaden. Det visar rapporten FOOD-Barometer.
iStock-875478012

Husmanskosten får sin egen dag

Den 26 februari har utsetts till Husmanskostens dag. Initiativtagare är Pontus Frithiof, tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin
husmans

Svenskarnas intresse för bakning ökar

94 procent av svenskarna bakar minst en gång per år och 67 procent varje månad. Det visar Dr. Oetkers senaste Bakrapport.
dr oetker