Många konsumenter känner inte till märkningen ”bäst före, ofta bra efter”. Två tredjedelar tror dock att tillägget skulle bidra till att de slänger mindre mat. Det visar Livsmedelsverkets undersökning.
En betydande del av matsvinnet uppstår i hushållen och ofta är anledningen bristande kunskap om förvaring eller datummärkning. Därför finns möjligheten för företag att använda en frivillig tilläggsmärkning på färdigförpackade livsmedel, ”bäst före, ofta bra efter”, i syfte att upplysa konsumenterna om att livsmedlet ofta går bra att äta även efter att bäst före-datumet har passerat.
– Mat blir inte farlig efter bäst före-datum om den har förvarats rätt. Ett enkelt tips är att först titta, lukta och smaka på maten. Det finns potential att minska matsvinnet i hushållen genom att visa för konsumenterna att mycket mat går utmärkt att äta efter bäst före-datumet har passerat, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.
I december 2023 gjorde Livsmedelsverket en uppföljande konsumentundersökning om märkningen ”bäst före, ofta bra efter”. Resultaten visar att märkningen fortfarande är okänd för många. 59 procent kände till märkningen väl eller mycket väl, medan 21 procent kände till den lite. 20 procent kände bara till märkningen vid namnet eller inte alls.
Trots det var en stor majoritet positiva till tillägget och instämde i påståenden om att den kan bidra till ett minskat matsvinn. 78 procent instämde i påståendet ”märkningen gör att jag tänker efter lite extra och använder mina sinnen (syn, lukt, smak) för att avgöra om maten är bra att äta eller bör kastas”. 73 procent instämde i påståendet ”märkningen ”bäst före, ofta bra efter” bidrar till att jag slänger mindre mat”.
65 procent av dem som enbart kände till märkningen vid namnet, inte alls kände till märkningen eller svarat ”vet ej” instämde i påståendet att ”en märkning på livsmedel som anger att det kan ätas även efter att bäst före datumet passerats skulle bidra till att jag tänker efter mer och i större utsträckning använder mina sinnen (lukt, smak, syn) för att avgöra om maten är bra att äta”.
Det var endast små skillnader jämfört med resultaten från 2021.
Konsumentundersökningen om ”Bäst före, ofta bra efter” kan laddas ner här
