
En fortsatt stark efterfrågan på lågprisalternativ och EMV är de viktigaste konsumenttrenderna som påverkar den svenska livsmedelsproduktionen just nu. Det visar Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2023.
Fjolårets avslutande och viktigaste kvartal för svensk livsmedelsindustri präglades av fortsatt vikande försäljningsvolymer. Därmed har de svenska livsmedelsproducenternas försäljning minskat sex kvartal i rad. Kvartalet spåddes på förhand bli svagt, men utfallet hamnade trots detta under prognos för drygt 7 av 10 företag.
Företagens kostnader ökade dessutom inom samtliga utgiftsposter: rå/insatsvara, transporter och förpackningar.
– Den iskalla motvinden för svensk livsmedelsproduktion håller i sig. Jag vill gärna vara optimistisk och säga att det vänder snart, men tyvärr så är det många makrotrender som går åt fel håll. Vi är i en lågkonjunktur, den geopolitiska osäkerheten ökar, viktiga handelsleder hotas och effekterna av klimatförändringarna blir alltmer påtagliga. Så även om enstaka råvaror sjunker i pris eller kronan stärks tillfälligt så talar mycket för att det förhöjda kostnadsläget är något vi får lära oss att leva med, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
En gång om året frågar Livsmedelsföretagen sina medlemsföretag vilka konsumenttrender som påverkar deras verksamhet – och därmed den svenska livsmedelsproduktionen – allra mest. I topp i årets mätning hamnar EMV (39%) och lågprisalternativ (27%) som tillsammans får knappt 7 av 10 röster. Under 2023 upplevde 87 procent av producenterna en ökande konkurrens från dagligvaruhandelns växande EMV-utbud, som anses vara den mest svårhanterade konsumenttrenden.
På tredje plats med 13 procent kommer lokal/svenskproducerat som därmed gör en tydlig klättring uppåt, jämfört med förra årets mätning där kategorin bara fick fem procent av rösterna.
Under 2023 redovisade svensk livsmedelsindustri vikande lönsamhet varje enskilt kvartal, men slutligt facit över utvecklingen förväntas inte förrän Bolagsverket har samlat in årsredovisningen för alla företag. Det senaste kompletta facit som finns att tillgå gäller 2022 och visar en rörelsemarginal på 2,6 procent.
– Jämfört med livsmedelsindustrins genomsnittliga rörelsemarginal på 3,6 procent under perioden 2007-2021 är det här ett tydligt lönsamhetstapp. Skulle vår kvartalsdata för 2023 visa en lika stor samstämmighet med de eftersläpande aggregerade årsredovisningarna för 2023 så rör sig producenternas genomsnittliga rörelsemarginal i riktning mot två procent. Det är en katastrofalt låg siffra för en industri som även i goda tider är en utpräglad lågmarginalbransch, säger Carl Eckerdal.
Konjunkturbrev Q4 kan laddas ner här