Svenska livsmedelspriser i butik har inte ökat snabbare än EU-snittet, trots kronförsvagningen och ökade producentpriser för svenska livsmedel. Det visar en ny rapport av nationalekonomen Stefan Fölster, som även lyfter hur regleringar och avgifter har resulterat i prisökningar.
För att öka kunskapen om olika faktorers påverkan på livsmedelspriserna, på kort och lång sikt, har nationalekonomen Stefan Fölster tagit fram rapporten ”Varför livsmedelspriser har stigit och hur de kan sänkas”, på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel.
Omvärldsfaktorer, som kriget i Ukraina, ökade energipriser, kronförsvagning och en expansiv makroekonomisk politik i många länder efter pandemin har spelat en roll, konstaterar Fölster, men även långsiktiga faktorer, som ökad miljöhänsyn, utfiskning, lönekostnader, regleringar och skatter påverkar livsmedelspriset i butik.
– Regleringar och avgifter som enligt utvärderingar är onödiga eller kontraproduktiva har smugits sig på under de goda åren. De har höjt livsmedelspriser väsentligt – och regering och riksdag kan skruva tillbaka dessa för att motverka inflationen. Det är där bollen ligger, säger Stefan Fölster.
Några av Fölsters slutsatser i rapporten är:
• Svenska livsmedelspriser i butik har inte ökat snabbare än EU-snittet, trots att kronförsvagningen har ökat importpriser och trots att producentpriser för svenska livsmedel ökat snabbare än snittet i EU.
• Mängden regleringar och avgifter leder till prisökningar på livsmedel, på grund av till exempel höga kostnader för tillstånd och tillsyn, eller begränsningar och utmaningar som skapas med det kommunala planmonopolet.
• Statens ökade momsintäkter på grund av fördyring av livsmedel uppgår till 11,7 miljarder kronor 2023 jämfört med 2020. Det innebär att enbart statens intäktsökning till följd av moms på högre livsmedelspriser är nästan dubbelt så stor som hela livsmedelshandelns rörelsemarginal beräknas bli i år.
• Genom att se över det kommunala planmonopolet, så att kommuner tillgodoser invånarnas intresse av en god konkurrens, visar befintliga studier att matpriserna kunde bli minst 5 procent lägre vid en förbättrad konkurrens.
– Antalet regleringar, avgifter, tillstånd och tillsyner en livsmedelsbutik måste hantera ökar för varje år som går. Det driver administration, mantimmar och kostnader, vilket Fölster lyfter på ett tydligt sätt i sin rapport. Vi vet att regeringen är på gång att tillsätta ett regelförenklingsråd som ska arbeta för att minska regelkrånglet, i denna rapport ser vi tydligt hur stort det behovet är, säger Karin Brynell, vd i Svensk Dagligvaruhandel.
Rapporten kan laddas ner här
