Matvaror som är paketerade tillsammans, till exempel i nät, bidrar till butikernas matsvinn. Nu ska IVL:s projekt Separationsglädje försöka hitta lösningar, som gör det lönsamt för butikerna att ta vara på den mat som fortfarande är bra.
Hur ska butikerna göra när det ligger en dålig lök bland de felfria i nätet, eller när en yoghurt har gått sönder i en flerförpackning?
Svenska livsmedelsbutiker slänger runt 100 000 ton mat per år. En bidragande orsak är att matvaror som är paketerade tillsammans, till exempel i nät, buntar eller plasttråg, slängs om någon del av innehållet har blivit dåligt eller förpackningen har gått sönder.
– Vi vill skapa drivkrafter för butikerna att göra det extra arbetet att separera förpackningar från livsmedel som är av god kvalitet och som går att sälja i annan form, säger Elvira Molin på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Både ekonomi och miljö står i fokus för projektet Separationsglädje, som har underrubriken ”När förpackningar och livsmedel ska åt olika håll”.
– Vi vill visa på de ekonomiska vinsterna som kan komma i samband med exempelvis marknadsföringen kring de åtgärder som butikerna vidtar, och som kanske ger mer än själva försäljningen av produkterna. Det kan motivera dagligvaruhandeln att jobba med detta svinn även om det kostar i form av persontimmar arbetstid, säger Elvira Molin.
Projektet ska därför undersöka nya affärsmodeller för att förebygga denna typ av matsvinn och testa olika lösningar i några butiker. Förhoppningen är att de direkt ska börja använda de mest kostnadseffektiva lösningarna och att fler i dagligvaruhandeln tar efter.
Arbetet görs av IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE samt affärskedjorna Coop och Ica. Även Samarbete för minskat matsvinn, som är en nationell frivillig överenskommelse mellan aktörer i livsmedelskedjan, deltar. Projektet finansieras av Naturvårdsverket och pågår till 2026.
