Fyra nya rapporter från Jordbruksverket visar att betydande mängder potatis, morötter, jordgubbar och kvarnvete inte blir mat. Det handlar om livsmedelsförluster på gårdar, packerier och kvarnar när det som var tänkt att bli mat blir kvar på åkern, används till foder eller blir avfall.
En tredjedel av morötterna som odlades och packades i Sverige 2021-2022 blev inte mat varav merparten, 30 000 ton, sorterades ut efter skörd.
17 procent av den odlade mängden matpotatis 2021, eller 75 000 ton, lämnade inte gårdar eller packerier för att bli mat. Det motsvarade samma mängd som behövs för 1,6 miljoner svenskars årliga potatiskonsumtion.
Efter avslutad skörd kan det finnas stora mängder jordgubbar kvar i fält. En fallstudie i juni 2022 visade att upp emot hälften av jordgubbarna var kvar i fält och att en stor del var klass 1-bär.
3 procent av det odlade kvarnvetet, totalt 55 000 ton, förstördes i fält 2020 på grund av viltskador och väder, men andelen kan vara större hos utsatta odlare. Kvarnvete som inte uppfyller kvalitetskraven för livsmedel och en stor del vetekli används till foder.
I odlingen kan grödorna förstöras av exempelvis vilda djur. Hur kvaliteten blir påverkas också av torka, kraftiga regn, svampsjukdomar och insekter. Potatis och morötter kan skadas vid upptagningen, bli dåliga under lagring eller sorteras bort på grund av kvalitetskrav. Jordgubbar mognar snabbt vid varmt väder. Brist på arbetskraft gör att en del av bären som hade kunnat gå till butik eller förädling inte hinner plockas.
Mycket potatis och morötter blir foder eller avfall trots fullgod livsmedelskvalitet. Odlarna har valt sorter och använt insatsvaror såsom växtnäring och växtskydd med sikte på att nå livsmedelskvalitet, men får mindre eller inget betalt om produkterna inte når konsumentmarknaden.
”Flera potatisodlare i studien fick endast betalt för matpotatis som går till butik och inget för den som går till foder eller till livsmedelsförädling”, säger Karin Lindow, projektledare på Jordbruksverket.
För att mer ska kunna bli mat behövs satsningar på odlingsmetoder, teknik och kunskap för att skydda grödorna från växtskadegörare och vilt, insatser som att dränera, bevattna, göra prognoser, skörda, kyla och lagra. Kvalitetskraven behöver också diskuteras med köpare och konsumenter. Till exempel sorterades många morötter bort innan de nådde handeln för att de var avbrutna, hade fel storlek eller var helt normala.
”En konsumentundersökning visar att merparten av konsumenterna kan tänka sig att köpa potatis, frukt och grönsaker med små skönhetsfel, avvikande skal och form”, säger Karin Fritz.
Det behövs också ökad förädling och utveckling av produkter, där mer av de svenska råvarorna som inte säljs färska till butik ändå kan tas tillvara.
”Ökad kunskap om livsmedelsförluster gör det möjligt för oss i branschen att jobba med förbättringar. Men det ger också underlag för andra aktörer i livsmedelskedjan inklusive myndigheter och andra samhällsaktörer, att verka för att mer ska bli mat från vår svenska produktion”, säger Marcus Söderlind på LRF Trädgård.
Rapporterna har tagits fram inom ramen för regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet har genomfört undersökningarna och skrivit rapporterna på uppdrag och i samråd med Jordbruksverket. Sammanlagt kartläggs åtta produkter som uppföljning av etappmålet en ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument till 2025.
”Det är viktigt att förebygga livsmedelsförluster för att minska miljö- och klimatpåverkan, öka lönsamheten och stärka livsmedelsförsörjningen. Det går helt i linje med målen i den svenska livsmedelsstrategin”, säger Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör.
Livsmedelsförluster vid produktion av kvarnvete, rapport 2023:1
Livsmedelsförluster av potatis vid odling, skörd, lagring och packeri, rapport 2023:2
Livsmedelsförluster vid produktion av jordgubbar, rapport 2023:3
Livsmedelsförluster vid produktion av morötter, rapport 2023:4
