Pandemin var en kris för julfirandet 2020. Villrådigheten ledde till ett sållande bland traditionerna och man frågade sig vilka maträtter som egentligen bar på julens kärna. Framtida traditioner såg kanske också dagens ljus, som utejulen med släkten, den digitala julens gemenskap, färdiga julmatskassar och take away-jul utan skam. Om detta berättar måltidshistorikern Richard Tellström i en ny rapport från SLU.
Aldrig tidigare har kanske de olika julmaträtternas förmåga att bära traditionsvärden prövats så mycket som under julen 2020. För att dokumentera hur en pandemipåverkad julgemenskap kunde se ut utlyste måltidshistorikern Richard Tellström och SLU Future Food ett allmänt upprop i media där svenskarna inbjöds att berätta hur de firade julen 2020, med särskilt fokus på julmåltiden.
I en nyligen publicerad rapport presenterar och diskuterar författaren de insamlade svaren och beskriver hur jultraditioner, livsmedelskonsumtion och svenskarnas julfirande förändrades till följd av pandemin. Richard Tellström sätter dessa nedslag i ett större jul- och måltidshistoriskt sammanhang. Hans slutsats är att svenskarnas corona-jul 2020 innebar vissa drastiska materiella förändringar, men att julens ”immaterialitet” – såsom familjens och släktens härstamning, betydelsen av att utföra gemensamma traditioner och leva som delaktiga i en historisk kontinuitet – förblev opåverkad. I rapporten lyfter han fram fem större materiella förändringar som han kunde se:
- Utejulens födelse (utomhus i trädgårdar, parker och balkonger)
- Den digitala julens gemenskap (julfirande via videolänk)
- Färdig take away-jul (köp av restaurang- och butikscatering)
- E-handdelsjulen (köp av färdiga julmatkassar, delikatesslådor, mat från REKO-ringar)
- Sökandet efter julmåltidens kärna (ursprung, färre varianter, nya format, nya tolkningar och nya julmatsansvariga personer)
Vad blir då kvar i framtiden av corona-julfirandet 2020? Några julberättare trodde att de kan komma att fortsätta att köpa färdiga lådor med juldelikatesser eller julmatskassar även kommande jular. En del resonerar om ett mer återhållet julaftonsbord i framtiden, och att julrätterna i stället sprids ut över en längre tid. Inte allt på samma dag utan en särskild dag för Janssons frestelse, en för lutfisken och en dag när den finska kålrotslådan serveras som en varmrätt.
”Den ansvarige för julbordet, vanligen en matriark, utmanades av corona-julen, men tyckte ibland att det var riktigt skönt med en enkel jul. Samtidigt har nya personer fått axla manteln att göra julbord och gillat det, så nya traditionsbärare har stigit fram”, säger Richard Tellström.
Rapporten Jultraditioner med förhinder – Svenskarnas julmat och firande i skuggan av Covid-19-pandemin 2020 kan laddas ner här
