Två nya rapporter från Jordbruksverket visar hur stor mängd kött, mjölk och biprodukter som inte blir mat. Det handlar om förluster på gård när grisar, nötkreatur och mjölk inte kan gå vidare i livsmedelskedjan och om hur biprodukter från slakten tas tillvara. Ökad resurseffektivitet i produktionen kan ge mer mat, öka lönsamheten och minska klimatpåverkan.
Förlusterna av nötkött, griskött och mjölk under 2020 stod för:
• 8 procent av nötköttsproduktionen, vilket motsvarar 13 000 ton nötkött i slaktad vikt.
• 3 procent av grisproduktionen, vilket motsvarar 7 000 ton griskött i slaktad vikt.
• 0,4 procent av mjölkproduktionen, vilket motsvarar 11 000 ton mjölk.
Svinnet gav sammanslaget ett växthusgasutsläpp på nästan 330 000 ton koldioxidekvivalenter under 2020, vilket är lika mycket som 9 procent av de totala växthusgasutsläppen från djurhållningen.
”Det här är ett sätt att räkna på resurseffektivitet och livsmedelsförluster tidigt i kedjan. Syftet är att se hur resursanvändningen kan öka och hur mer kan bli mat enligt det nya etappmålet för minskat matsvinn”, säger Karin Lindow, projektledare på Jordbruksverket.
Det finns olika orsaker till svinn på gård, bland annat att djur inte kan bli livsmedel på grund av skador eller sjukdom. När djur är sjuka och behandlas med läkemedel med karenstid får varken deras kött eller mjölk gå till livsmedel. Flera områden är viktiga för att minska förlusterna, till exempel ännu mer förebyggande insatser för djurens hälsa och välfärd. Förlusterna kan också minska om fler djur skulle kunna avlivas på gården och därefter tas till slakteriet för att styckas.
”Att kunna slakta på gård har länge varit efterfrågat, och nu är det möjligt. Enligt EU-regler för slakt kan avlivningen av ett begränsat antal nötkreatur, grisar eller hästar nu utföras på den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån. Detta ökar möjligheterna till minskat svinn möjligt, säger Mona-Lisa Dahlbom Wiedel, senior veterinärinspektör på Livsmedelsverket.
Av de biprodukter från grisar och nötkreatur som hade kunnat ätas gick drygt häften till mat under 2020. Det handlar bland annat om produkter som blod, kind, hjärta, njure och lever. De 13 000 ton blod som inte blev mat hade till exempel kunnat räcka till 156 miljoner portioner blodpudding.
De biprodukter som inte blev mat hanterades framförallt som avfall och gick till biogas. Endast mindre andelar gick till foder eller destruktion. Ökad handel och export, samverkan och produktutveckling skulle kunna bana väg för att en större andel av biprodukterna blir mat.
”Vi har tidigare mest pratat om svinn i senare delar av livsmedelskedjan, jag är glad att vi nu sätter fokus även på vad som händer redan från start”, säger Karin Fritz, projektledare för regeringsuppdraget för minskat matsvinn på Livsmedelsverket.
Jordbruksverket har tagit fram rapporterna inom ramen för regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.
Rapporten ”Förluster av griskött, nötkött och mjölk på gården” kan hämtas här
Rapporten ”Livsmedelsförluster vid slakt av grisar och nötkreatur” kan hämtas här
