Mängder med eko-bananer men knappt någon kyckling, ost eller bröd. För den som vill handla ekologisk mat på nätet är utbudet minst sagt varierande. Det visar Sveriges Konsumenters nya granskning av eko-utbudet i livsmedelsbutikerna på nätet.
Hur lätt det är att hitta ekologiska alternativ på nätet varierar stort. Av de 14 vanliga matvaror som Sveriges Konsumenter har tittat närmare på ligger eko-bananerna i topp. I genomsnitt är 73 procent av bananerna i de granskade nätbutikerna eko. I botten ligger chips där bara en procent är ekologiska. Nästan lika illa är det bland den frysta vegetariska färdigmaten, där bara tre procent av maträtterna är eko.
Jämförelser som sticker ut i rapporten:
• 73% av bananerna i butikerna är eko men bara 17% av äpplena.
• 22% av potatisen är eko men bara 1% av chipsen.
• 31% av all mjölk är eko men bara 5% av osten.
• 44% av havregrynen är eko men bara 7% av det mjuka brödet.
”Det här är anmärkningsvärda skillnader i en tid när vi vet hur viktigt det är att vi äter mer hållbart. Men då måste också alternativen finnas. Bananer och havregryn i all ära, men de konsumenter som vill göra ett hållbart val genom att välja eko behöver få en mer varierad meny”, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.
I rapportens intervjusvar pekar fler av butikerna på att många konsumenter gör andra hållbara val än eko, till exempel vegetariskt och närproducerat.
”Livsmedelskedjorna kan inte bara skylla på sina kunder. Om de menar allvar med att öka försäljningen av ekologisk mat så behöver de lägga mer krut på att informera och övertyga sina kunder om hur viktigt det är med just eko”, menar Jan Bertoft.
Sveriges Konsumenter har valt ut 14 matvaror och jämfört hur stor andel av dessa varor som var ekologiska. Jämförelsen gjordes i följande livsmedelsbutiker på nätet: Citygross, Coop, Ica, Hemköp, Mathem och Willys. För att ta hänsyn till att nätbutikernas utbud varierar över landet är resultaten ett genomsnitt av eko-utbudet i nätbutikerna på åtta platser runtom i landet.
Rapporten är framtagen inom ramen för Sveriges Konsumenters projekt Eko-september som finansieras av Jordbruksverket.
Hela rapporten går att ta del av här