Sveriges köttimport minskade under pandemin men återkom under 2021 i takt med att samhället öppnade upp. Konsumtionen av matfågel ökade men minskade för övriga köttslag. Även konsumtionen av ägg och mejeriprodukter minskade totalt. Det visar Jordbruksverkets summering av 2021.
Under pandemin minskade Sveriges köttimport mer än tidigare, eftersom restaurangsektorn tappade gäster och efterfrågan på svenskt kött är högre i dagligvaruhandeln. Importminskningen avtog mot slutet av 2021 och på årsbasis ökade importen i varierande grad inom alla sektorer utom lammkött.
Köttkonsumtionen totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade dock konsumtionen för alla köttslag utom matfågel, där ökningen var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. En betydande orsak till den ökade köttkonsumtionen var att de effekter som pandemin gav på livsmedelsmarknaden klingade av. Ökningen bör också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor.
”En annan tänkbar förklaring till konsumtionsökningen är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas samtidigt som fokus idag flyttats allt mer mot ett annat område – hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. En faktor som kan ha haft viss påverkan är kopplad till gränshandeln, framför allt gentemot Norge, där norska invånares inköp av kött i Sverige klassas som svensk konsumtion. Gränshandeln var i princip stillastående när restriktionerna för resande var som hårdast och det påverkade svenska konsumtionssiffror negativt”, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021.
På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – med ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.
Under andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga kraftigt på grund av att pandemin skapade flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter omfattande sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg också producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020.
Under inledningen av 2022 har priserna för produktionsmedel fortsatt att öka, särskilt för gödning och diesel. Även producentpriserna för mjölk och nötkött har stigit medan priset för griskött legat stilla. Jordbruksverket har i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022. Fortsatt höga kostnader kan också leda till minskad produktion.
I början av 2022 beslutade regeringen om en stödmiljard till det svenska lantbruket som ska betalas ut under 2022. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt.
Den ryska invasionen av Ukraina har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle. Det finns en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på produktionsmedel, främst gödning, foder och energi. På kort sikt bedöms det dock inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Jordbruksverket informerar löpande om läget och påverkan på livsmedelsproduktionen, bland annat i bloggen Den svenska maten.
Mer information finns i Jordbruksverkets marknadsbalanser
Jordbruksverkets uppdaterade marknadsrapporter
