I Finland, Norge, Danmark samt ytterligare ett femtontal länder i Europa har livsmedelsbranschen och myndigheterna infört gemensamma saltsänkningsprogram. Nu har Livsmedelsverket gjort en kartläggning av vad dessa länder har gjort för att lyckas.
Sedan 2020 har Livsmedelsverket i uppdrag av regeringen att undersöka förutsättningarna för en överenskommelse inom livsmedelsbranschen om att sänka saltinnehållet i maten.
Som grund för det arbetet har Livsmedelsverket kartlagt andra länders saltarbete. I ett stort antal länder, både inom och utanför Europa, har livsmedelsbransch och myndigheter gått ihop om gemensamma saltsänkningsprogram. Finland har jobbat längst och lyckats sänka saltintaget med en fjärdedel i delar av landet.
I kartläggningen har Livsmedelsverket tittat på hur länderna har gjort och vad som har gått mer eller mindre bra. En vanlig utgångspunkt i saltarbetet har varit att komma överens om saltnivåer för olika kategorier av produkter och att företag sedan åtar sig att successivt sänka salthalten i maten till de nivåerna. Norge siktar till exempel på att minska saltintaget hos befolkningen med 30 procent till 2025, med etappmål på vägen.
Nästan alla länders program är frivilliga, men graden av frivillighet varierar mellan olika länder och även mellan olika produktkategorier. Både i Nederländerna och i Portugal är till exempel bröd undantaget från de frivilliga överenskommelserna. I stället finns det en lagstadgad högsta salthalt för bröd.
Livsmedelsverket har identifierat följande framgångsfaktorer utifrån kartläggningen:
- Samarbeten och gemensamma åtaganden mellan myndighet och livsmedelsbransch lyfts i många länder som avgörande för framgång. Den gemensamma mötesytan blir också ett incitament för företagen att delta, eftersom kontakten med myndigheten ökar och samarbetet förbättras.
- Långsiktighet, det vill säga att förutsättningarna inte ändras under tiden programmet löper. Detta i sin tur underlättas av en bred politisk förankring av arbetet.
- Uppföljning av effekten, till exempel genom att följa saltinnehållet i livsmedel.
Arbetet med att undersöka förutsättningarna för ett svenskt saltsänkningsprogram sker inom ramen för det Vinnova-finansierade projektet ReduSalt. Inom projektet utvecklas även tekniker för att sänka salthalten i maten med bibehållen smak och kvalitet. ReduSalt koordineras av Rise (Research Institutes of Sweden) och förutom Livsmedelsverket deltar flera branschorganisationer, livsmedelsföretag, dagligvaruhandeln, intresseorganisationer samt Folkhälsomyndigheten.
Svenskarnas saltintag är ungefär dubbelt så högt som den rekommenderade mängden. Det mesta saltet kommer från kött- och charkprodukter, bröd, ost, flingor, såser, soppor, färdigrätter, hamburgare, pizza och annan restaurangmat. Ett högt intag av salt bedöms vara en av de enskilt största orsakerna till ohälsa kopplad till matvanor i Sverige.
Livsmedelsverkets kartläggning av andra länders insatser för att minska befolkningens intag av salt kan laddas ner här
Lär mer om Livsmedelsverkets regeringsuppdrag här