Regenerativt jordbruk är ett begrepp som intresserar allt fler inom livsmedels- och lantbrukssektorn. Nu startar ett brett nordiskt miljö- och jordbrukssamarbete med ambitionen att ta fram en gemensam definition.
Projektet initierades av Sigill Kvalitetssystem/Svenskt Sigill och kommer att pågå till slutet av 2022. Syftet är att ge en samlad bild av vad regenerativt jordbruk innebär i Norden. En definition och riktlinjer av vad regenerativt jordbruk är under nordiska förhållanden minskar risken för förvirring och kan också underlätta affärer mellan lantbrukare och livsmedelsföretag som önskar köpa in råvaror producerade med regenerativa metoder. Framför allt vill projektet säkerställa att det ökade intresset för regenerativt jordbruk verkligen leder till ökad hållbarhet i produktionen.
Begreppet regenerativt har funnits ett bra tag men används nu av allt fler aktörer inom framför allt livsmedelsproduktionen. Men vad man menar med regenerativt varierar stort.
Regenerativt lantbruk lanserades redan på 1980-talet av en bondedriven rörelse med kopplingar till det ekologiska lantbruket och då som en beskrivning av ett lantbruk som kan föda en växande befolkning och samtidigt förbättra jordhälsan utan att belasta miljön. Begreppet har sitt ursprung i Nordamerika och är anpassat efter de förhållanden och de hållbarhetsutmaningar som finns där. Men de system och riktlinjer för regenerativt som har utvecklats där kan behöva anpassas efter nordiska förhållanden.
Majoriteten av de beskrivningar av regenerativt jordbruk som finns omfattar en god jordhälsa och kolinlagring i mark. Många aktörer, bland annat livsmedelsföretag, visar nu ett stort intresse för kolinlagring i mark. Kol som binds i marken i stället för att avgå som växthusgaser till atmosfären bidrar till att minska klimatkrisen. Markens förmåga att binda kol lyfts av bland annat FN:s klimatpanel IPCC som en viktig pusselbit som behöver utnyttjas mer i lösningen av klimatkrisen. För de många lantbrukare som redan praktiserar regenerativt har viljan att öka jordhälsan rent allmänt drivit intresset.
Projektet drivs av Svenskt Sigill tillsammans med Axfoundation, MTK Finland, Ekologiska Lantbrukarna, Finska Trädgårdsförbundet, Krav, Lantbrukarnas Riksförbund, Norges Bondelag, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF. Till projektet knyts också en referensgrupp med kunniga aktörer inom området, till exempel forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, Baltic Sea Action Group i Finland och Svensk Kolinlagring samt livsmedelsföretag, lantbrukare och andra intressenter.
På det första referensgruppsmötet som hölls den 16 november förra året deltog över ett 40-tal olika organisationer med representanter från alla delar av livsmedels- och lantbruksbranschen, bland annat flera stora livsmedelsföretag som Orkla, Arla och Oatly.
