Många svenskar, framför allt yngre, tror att de kan ”äta sig friskare” genom att dra ner på kolhydrater och undvika gluten. Nu bemöter Brödinstitutet de vanligaste myterna om mat och hälsa.
Brödinstitutets årliga opinionsundersökning Brödtermometern visar att yngre svenskar i åldrarna 26-45 är mer oroliga än äldre sett till vad de konsumerar för mat. När gruppen listar vad de skulle ändra med sina kostvanor för att vara mer hälsosamma, så skulle de äta mindre kolhydrater (53 procent), mindre fett (52 procent) och mindre gluten (43 procent).
”Att många tror att de ska undvika kolhydrater för viktnedgång och äta mindre gluten är trender vi sett under flera år, framför allt bland yngre. Vi ser ett generellt ökat hälsofokus bland svenskar, något som pandemin sannolikt bidragit till. Dock utnyttjas trenderna ofta av vissa medier med hjälp av klickvänliga rubriker. I bästa fall är det bara mycket förenklad, men inte sällan även direkt felaktig information som presenteras. För människor som söker kunskap för att leva mer hälsosamt, kan dessa populistiska råd med andra ord i stället få negativa effekter för hälsan”, säger Maria Sitell, kommunikationschef för Brödinstitutet och legitimerad dietist.
När Brödinstitutet kartlägger vanligt förekommande felaktigheter och myter kring sätt att uppnå bättre hälsa, som ofta förekommer i medierna, identifieras tre stora områden:
Myt 1: Att äta mindre kolhydrater är bättre för hälsa och viktnedgång.
I Brödinstitutets undersökning framkommer det att mer än hälften (54 procent) av svenskarna i åldern 26-45 oroar sig för att de äter för mycket kolhydrater. Nästan en av fyra (24 procent) i åldersgruppen har dessutom gått på en lågkolhydratsdiet någon gång i sitt liv, jämfört med endast 8 procent av dem som är 66 år eller äldre.
”Det cirkulerar idag många uppfattningar om kolhydrater, som att undvika dem för att gå ner i vikt. För det första är kolhydrater minst lika varierat som fett, det vill säga det finns många olika sorter, allt från enkla sockerarter och stärkelse till fibrer. För det andra är det bland kolhydraterna, och mer specifikt i spannmålen, som fullkornet finns; den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa allra mest. För det tredje finns flera vitaminer, mineraler samt fibrer i kolhydrater. För det fjärde minskar man i vikt av ett lägre kaloriintag, oavsett varifrån dessa kommer. Och för det femte är det kolhydrater som är kroppens primära energikälla. Vi måste tala om de olika kolhydraterna, dess effekt och i vilken mat de finns. Först då blir det tydligt, säger Maria Sitell.
Myt 2: Antiinflammatorisk kost är lösningen för bättre hälsa.
”Att det finns enstaka livsmedel som skulle dämpa eller öka inflammationer i kroppen finns det inga vetenskapliga belägg för. Vetenskapen är idag överens om att vissa så kallade matmönster med mer fullkorn, rotfrukter, frukt, grönsaker, baljväxter, nötter, oljor, fisk och mindre salt, socker, alkohol, rött kött och raffinerande mjölprodukter är hälsosamt. I kombination med normalvikt och att man rör på sig minskar risken för flera av vår tids stora levnadsvanesjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 med flera”, säger Maria Sitell.
Myt 3: Glutenfritt är nyttigare.
Att välja glutenfritt utan att ha celiaki/glutenintolerans är mer populärt bland yngre. Bland dem mellan 26 och 45 år oroar sig 44 procent i någon grad för att de får i sig för mycket gluten. Dessutom menar 43 procent att de skulle äta mindre gluten för att bli mer hälsosamma, jämfört med 28 procent av 46-65-åringarna och 21 procent av dem som är 66 plus.
”För att tala klarspråk så är glutenfritt inte nyttigare för någon annan än de som har celiaki. Att äta mindre gluten när man inte har celiaki ger alltså inga hälsofördelar över huvud taget. Och en central aspekt är att man missar fullkornet som är bland det viktigaste att vi äter mer av för en god hälsa”, säger Maria Sitell.
Glutenfritt är en trend som tog fart när en australiensisk studie hävdade att personer med orolig mage (IBS) blev utan besvär när de tog bort gluten från kosten. Samma forskningsgrupp tydliggjorde senare att det faktiskt inte berodde på proteinet gluten utan på en oförmåga att bryta ner en slags jäsbara kolhydrater (FODMAPS). Trenden fick dock snabb spridning utan vetenskapligt stöd. Flera studier stärker detta samband.
Vid den kroniska sjukdomen celiaki skapar gluten en inflammation i tunntarmen och tarmluddet försvinner. Behandlingen är strikt glutenfri kost hela livet och då växer tarmluddet tillbaka. Mellan 1 och 3 procent lider av celiaki i Sverige och 10-15 procent uppskattas ha IBS.
”Det är viktigt att inte laborera själv med olika dieter utan att komma till en läkare som kan utreda om man misstänker celiaki.”
Brödtermometern genomfördes under oktober 2021 av analysföretaget United Minds på uppdrag av Brödinstitutet. 1 003 personer mellan 18 och 80 år intervjuades. Undersökningen har genomförts de senaste tio åren.
