Två tredjedelar av konsumenterna nämner inte näringsinnehåll som en del av en hållbar livsmedelskonsumtion. Det visar en internationell konsumentundersökning på uppdrag av Arla.
I undersökningen, som genomfördes bland 8 212 konsumenter i Sverige, Danmark, Storbritannien och Tyskland, svarar en majoritet av konsumenterna att de försöker göra hållbara livsmedelsval när det är möjligt. Det vanligaste är att man fokuserar på klimatpåverkan, biologisk mångfald, förpackningar och djuromsorg. Bara en tredjedel (34 procent) av konsumenterna uppger att de förknippar näringsvärde med en hållbar diet.
Om konsumenterna blir ”näringsblinda” finns en risk för att det får konsekvenser för folkhälsan, enligt den brittiska nutritionsexperten Judy Buttriss:
”Det är jättebra att det finns ett växande intresse för hur vår livsmedelskonsumtion påverkar klimatet och naturen, men den här undersökningen visar att många tenderar att missa andra delar av vad som utgör en hållbar kost, speciellt näringsinnehållet, vilket är det fundamentala syftet med livsmedel och avgörande för vår långsiktiga fysiska och mentala hälsa. Den här typen av näringsblindhet kan få konsekvenser för folkhälsan. Det är oerhört viktigt att vi lyfter fram näringsaspekten i diskussionen om hållbar livsmedelskonsumtion”.
Övernäring är ett stort näringsrelaterat hälsoproblem i Europa. Mer än hälften av Europas befolkning är överviktig och var sjätte europé lider av fetma – men det finns också ett dolt problem som ofta förekommer i kombination med övervikt och fetma, nämligen brist på mineraler och vitaminer på grund av ett för lågt intag av mikronäringsämnen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lider mer än två miljarder människor globalt av så kallad dold hunger och 20 procent av dessa finns i Europa.
”Människor som har för lågt intag av mikronäringsämnen riskerar att inte märka det. Du kan fortfarande få den energi du behöver från makronäringsämnen, som kolhydrater och fett, utan att få i dig viktiga näringsämnen som järn, zink, kalcium, jod och vitaminer. Det är varför kronisk brist på näringsämnen också brukar kallas dold hunger”, förklarar Lea Brader, nutritionsforskare på Arla.
”Det är viktigt att vi börjar titta på livsmedel med ett helhetsperspektiv, där både näring, hälsa, kostnad, kulturell acceptans, tillgänglighet och miljöpåverkan tas i beaktning för att avgöra hur hållbart ett livsmedel är. Tittar vi på mjölk till exempel är det ett livsmedel som uppfyller flera av dessa faktorer.”
Enligt undersökningen uppger 69 procent av konsumenterna att de förstår de officiella kostråden. Om alla följer kostråden skulle det leda till en mer hållbar livsmedelskonsumtion, menar Lea Brader:
”Det är ganska enkelt. Vi ska äta mer grönsaker, frukt, baljväxter och fullkorn och komplettera det med mejeriprodukter, ägg, fisk och lite kött”.
Undersökningen genomfördes av YouGov den 20-24 september 2021. Resultaten i korthet:
- 66 procent uppger inte att näringsinnehållet är en viktig aspekt när de tänker på en hållbar livsmedelskonsumtion.
- En majoritet associerar miljövänlighet (58 procent) och närproducerad (52 procent) som faktorer som utgör en hållbar diet.
- 63 procent uppger att de försöker göra hållbara val så ofta de kan när de handlar mat.
- 49 procent uppger att de känner sig förvirrade kring hur de ska göra för att äta hållbart.
- 52 procent vill ha mer information om hur de kan göra hållbara kostval.
FAO:s definition av hållbara dieter:
”Hållbara dieter är dieter med låg miljöpåverkan som bidrar till livsmedels- och näringssäkerhet och till ett hälsosamt liv för nuvarande och framtida generationer. Hållbara dieter är skyddande och respekterar biologisk mångfald och ekosystem, kulturellt acceptabla, tillgängliga, ekonomiskt rättvisa och prisvärda; näringsmässigt adekvata, säkra och hälsosamma; samtidigt som man optimerar naturliga och mänskliga resurser.”
