En innovation från Axfoundation och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) sjösätter Sveriges första ”gröna” regnbågslax i butik och restaurang. I stället för soja och vildfångad fisk har regnbågslaxen ätit ett svenskt cirkulärt foder av främst insekter, som i sin tur har ätit matsvinn. I projektet har också Axfood, Sorundahallarna, Urban Deli och Älvdalslax deltagit.
Genom att samla aktörer från hela livsmedelskedjan med fiskodlare, fodertillverkare, livsmedelsgrossister, restauranger och dagligvaruhandel, har Axfoundation och SLU tillsammans med flera partners bevisat att det går att odla en miljövänlig och smakrik svensk fisk i stor skala. I ett pilotprojekt delfinansierat av Vinnova har en hållbar regnbågslax av hög gastronomisk kvalitet tagits fram.
Regnbågslaxen har ätit ett svenskt cirkulärt fiskfoder gjort av bland annat insekter, som i sin tur har ätit grönsaksavfall och brödrester. Insekterna omvandlar matsvinn till ett protein som kan användas som foder för att producera mer livsmedel, en cirkulär lösning som borde kunna utnyttjas i långt större utsträckning än vad som görs idag, menar Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation:
”Det är ett enormt resursslöseri att låta odlad fisk äta soja från Brasilien och fisk från Stilla Havet, samtidigt som det slängs tonvis med mat i Sverige. Matavfallet kan i stället användas till att föda upp insekter, en utmärkt föda för fisk. Vår mat ska helt enkelt helst inte äta vår mat.”
I fiskfodret ingår, förutom insekter, även andra råvaror som människor vanligtvis inte äter, bland annat sjöpung, ett proteinrikt vattendjur som under sin tillväxt har ätit växtplankton. På så sätt hämtar sjöpungen hem näring från havet och bidrar till en minskad övergödning.
”En av de stora utmaningarna inom fiskodling är att utveckla mer hållbara foderlösningar. Inom det här projektet har vi visat att det genom att ta vara på matsvinn går att utveckla fiskfoder på insekter, och på det viset undvika importerad soja. Genom att kunna nyttja ännu fler avfallsströmmar, som till exempel hushållsavfall, skulle man kunna skala upp den här typen av verksamhet och få en mer hållbar sjömatsproduktion, vilket är viktigt för oss att bidra till”, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.
Regnbågslaxen finns till försäljning på Hemköp Torsplan och Hemköp Stockholm City i Stockholm samt på ett fåtal restauranger, däribland Urban Deli i Stockholm.
Partners i projektet utöver Axfoundation och Sveriges Lantbruksuniversitet är Axfood, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö, Fazer, Fiskhallen Sorunda, Grönsakshallen Sorunda, Härnösand Energi & Miljö, Lantmännen, Marine Feed, Raisio, Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan vid Örebro universitet, RISE, Sweco, Tebrito, Vattenbrukscentrum Norr AB och Älvdalslax.
Fakta om fisk och foder:
• Enligt FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) beräknas 90 procent av världshavens kommersiella fiskbestånd vara maximalt nyttjade eller överutnyttjade.
• I Sverige konsumeras årligen 12,5 kilo rensad fisk och skaldjur per person.
• 70 procent av den sjömat som äts i Sverige är importerad, främst från Norge, Danmark och Kina.
• Svenska konsumenter äter främst lax, sill, torsk och räkor. Laxen består nästan uteslutande av importerad odlad norsk lax.
• Cirka hälften av all sjömat på den globala marknaden är odlad. 60 procent av den sjömat som konsumeras i Sverige är vildfångad och 40 procent odlad.
• Majoriteten av den odlade fisk som konsumeras i Sverige är uppfödd på foder bestående av importerade råvaror. Ofta består konventionellt foder av vildfångad fisk, soja och spannmål som vete.
• Totalt slängs 1,3 miljoner ton mat varje år i Sverige, varav hushållen står för cirka 75 procent. Svenska grossister beräknas årligen producera 100 000 – 300 000 ton grönsaksavfall bestående av skalrester, stjälkar och kärnhus, men också av frukter och grönsaker med skönhetsfel. Totalt slängs dessutom cirka 80 000 ton bröd.
• Knappt 40 procent av allt matavfall från konsumtionsledet används idag som biogas och som biogödsel på åkrar. Resten blir värme och el. Matavfallet skulle i stället kunna användas mer resurseffektivt genom att återcirkuleras och användas i livsmedelskedjan i form av djurfoder.
• Sedan 2017 tillåter EU insekter i foder till odlad fisk. Sedan september 2021 är det även tillåtet att använda insekter vid uppfödning av fjäderfä och gris. Enligt EU-lagstiftning får endast vegetabiliska restströmmar som uppkommit före konsumentledet användas som råvara vid uppfödning av insekterna, med andra ord inte hushållens matavfall eller slakteriavfall. I Kanada tillåts matavfall från alla led medan vissa riskämnen är förbjudna.
• Över 70 procent av svenska konsumenter är positiva till att äta animaliska livsmedel uppfödda på insekter. Att däremot själv äta insekter är inte lika lockande.
Källa: Axfood
Se videon om arbetet med att ta fram det cirkulära fodret och regnbågslaxen här
