Brist på handelsrepresentation, trög myndighetsbyråkrati och protektionistiska exportförbud. Det är några av hindren som måste undanröjas för att svensk livsmedelsexport ska kunna nå sin fulla potential, enligt en ny rapport från Livsmedelsföretagen.
2020 exporterade Sverige livsmedel till ett värde av 63 miljarder kr. Det är en imponerande siffra, men faktum är att livsmedelsindustrin har en förhållandevis låg exportandel på cirka 30 procent av omsättningen. Andra svenska industrier har i många fall en exportandel runt 70 procent. Det finns flera orsaker till den låga exportandelen och i rapporten ”Fem avgörande hinder för svensk livsmedelsexport” går branschorganisationen Livsmedelsföretagen igenom några av de viktigaste:
1. Förlegade avtal med nyckelmarknader
2. Brist på handelsrepresentation
3. Köer och handläggningstider
4. Exportförbud för viktiga handelsvaror
5. Begränsad tillgång till nya marknader
”Sverige är en liten och extremt konkurrensutsatt marknad med små marginaler, och för ett livsmedelsföretag som vill växa så är exporten ofta nyckeln till lönsamhet. Men idag är det alldeles för svårt och dyrt för alla utom de största företagen att ta sig ut på nya marknader. Det måste vi ändra på om vi vill att den svenska livsmedelsindustrin ska finnas kvar och utvecklas. Potentialen är enorm och vi vet vad som behöver göras, så nu finns det inga ursäkter att inte agera”, säger Björn Hellman, VD för Livsmedelsföretagen.
I rapporten listar Livsmedelsföretagen även fem policyförslag för att öka livsmedelsexporten, kopplade till de tidigare nämnda hindren:
1. Öka antalet lantbruksråd med främjaruppdrag
2. Ökad dialog med Norge om landets importrestriktioner
3. Öronmärkt satsning på kortade handläggningstider och marknadstillträden på ansvariga myndigheter
4. Tillsätt en utredning och påföljande handlingsplan för omtag i snusfrågan på EU-nivå
5. Upprätta en samverkansmodell kring fytosanitära frågor
”Förutom att de smakar väldigt bra så är svenska livsmedel högkvalitativa, säkra, näringsrika och hållbart producerade. Vi gör massor med mat och dryck som världen vill ha men vi är för dåliga på att få ut dem. Jämfört med till exempel Danmark, Irland och Nederländerna så satsar vi alldeles för lite på livsmedelsindustrin i allmänhet och livsmedelsexporten i synnerhet. Med en förhållandevis liten insats inom områdena som vi pekar ut i rapporten skulle vi kunna dubblera den svenska exporten på mindre än 10 år”, säger Björn Hellman.
”Fem avgörande hinder för svensk livsmedelsexport” bygger på rapporter och dokument från WTO, OECD, Europeiska kommissionen, Regeringskansliet, Kommerskollegium, Tillväxtverket och Business Sweden. Dessutom har ett antal kvalitativa intervjuer genomförts, bland annat med representanter från Regeringskansliet, Kommerskollegium, Business Sweden och med Livsmedelsföretagens egna experter. En enkät har också gått ut till alla medlemsföretag i Livsmedelsföretagens exportnätverk.
Rapporten presenteras på ett digitalt seminarium den 16 mars kl 13.15-14.00. Anmälan kan göras här
Rapporten kan laddas ner här
