För många små, lokala livsmedelsproducenter var 2020 en kamp på liv och död medan större tillverkare med rikstäckning klarade sig bättre. När företagen nu går in i 2021 möts man av en fortsatt stark efterfrågan på svenskproducerat, en hårdnande konkurrens från EMV och stor osäkerhet kring pandemins utveckling. Det visar Livsmedelsföretagens Konjunkturbrev för fjärde kvartalet 2020.
För den svenska livsmedelsindustrins många tusen företag har 2020 inneburit vitt skilda utmaningar – stor efterfrågan, minimal efterfrågan, logistiktrassel, brist på förpackningsmaterial, stora sjukdomsbortfall, kompetensbrist, med mera. Under årets avslutande och viktigaste kvartal var försäljningen för många företag på fjolårets nivå, samtidigt som andra tvingades hantera en fortsatt kraftigt reducerad efterfrågan, det visar Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2020.
”Det är de mindre, lokalt beroende företagen som har tagit den hårdaste smällen, mycket på grund av att deras leveranser till HORECA-kunder mer eller mindre har utraderats. Större företag med försäljning till dagligvaruhandeln har kunnat parera för export- och HORECA-tapp. Men oavsett storlek så är företagen väldigt försiktiga i sina prognoser för 2021, och i ljuset av en haltande vaccinationstakt och muterande virusstammar är det en högst rationell inställning”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
När Livsmedelsföretagen ber medlemsföretagen ranka vilka konsumenttrender som har störst påverkan på produktionen placerar sig svensk/lokalproducerat på första plats för femte året i rad. Hela 67 procent av medlemsföretagen pekar på pandemin som en viktig förklaring till det starka suget på svenskproducerat.
”Med fem förstaplatser i rad kan vi slå fast att det svenska ursprunget inte är en lättflyktig trend. Snarare pekar mycket i dagens samhällsutveckling på en större medvetenhet bland konsumenter om värdet av svensk/lokalproducerat. Det svenska känns tryggt, säkert och bekant, och det är viktiga faktorer, inte minst i dessa tider. En inte alltför vågad prognos är att det svenska ursprunget befäster sin position i trendtoppen ytterligare några år framåt”, säger Carl Eckerdal.
På plats två i trendtoppen hamnar premiumprodukter. Det finns mycket som talar för att många konsumenter kompenserar inställda restaurangbesök med fler premiumprodukter i kundvagnen. Tredjeplatsen intas av hälsoprodukter och företagen arbetar hårt med att tillgodose konsumenternas växande intresse för en hälsosam livsstil med fokus på träning och kosthållning.
I Konjunkturbrevet framgår det även att EMV, dagligvaruhandelns egna lågprisalternativ, växer sig allt starkare. Konkurrensen från EMV-alternativen ökade enligt 63 procent av medlemsföretagen.
”Våra medlemmar ser på EMV med högst blandade känslor. Ett viktigt skäl är att EMV ofta är mer eller mindre uppenbara kopior av leverantörernas produkter, där producenten ensam står för hela produktutvecklingen. Ett annat skäl är förstås att ju mer hyllplats EMV tar upp, desto mindre yta finns det kvar för andra varumärken och idag utgörs ungefär en tredjedel av dagligvarukedjornas försäljning av EMV”, konstaterar Carl Eckerdal.
Drygt hälften av Livsföretagens medlemmar ser på den fortsatta EMV-framväxten som ett hot mot den egna verksamheten – och en nästan lika stor andel ser den som både hot och möjlighet.
60 procent av företagen anger att produktutveckling är den viktigaste satsningen framåt när pandemin väl har lagt sig. Näst mest angeläget enligt företagen är att bredda kundbasen och nå ut via fler försäljningskanaler.
För alla som följer livsmedelsmarknaden kommer detta knappast som någon överraskning. Kundernas preferenser förändras ständigt och omsättningshastigheten i företagens produktportfölj går allt snabbare. Och att vilja bredda kundbasen kan ju närmast ses som en form av riskminimering. Man vill helt enkelt minska den dominerande betydelsen av en enskild försäljningskanal, vilket för många företag handlar om det stora beroendet av svensk dagligvaruhandel, säger Carl Eckerdal.
I Konjunkturbrevet har företagen även svarat på frågor om hur de har förberett sig inför kommande kriser.
Konjunkturbrevet i sin helhet kan laddas ner här
