Havs- och vattenmyndigheten, HaV, vill öka skyddet för sillen/strömmingen i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Nu presenteras ett brett åtgärdspaket, som innehåller allt från att se över fredningsområden och trålgränser till att ta fram ny kunskap.
HaV konstaterar att det finns nedåtgående trender i bestånden av sill/strömming i centrala Östersjön. Det finns också en tydlig oro hos allmänheten, forskare och kustfiskare att det storskaliga fisket av sill/strömming i öppna havet lokalt utarmar bestånden, som leker och fiskas vid kusten.
”Ekosystemen i Östersjön är starkt påverkade. Men orsakerna till de nedåtgående trenderna för sill/strömming är inte entydiga, det saknas tillräckligt kunskapsunderlag. Det är något vi vill ändra på”, säger Fredrik Arrhenius, utredare vid HaV.
Totalt pågår och planeras åtta åtgärder, både inom förvaltning av fiskbestånden och inom kunskapsinhämtning. Några exempel:
• förstärkt skydd av rekryterings- och uppväxtområden
• översyn av trålgränser och trålfiskeområden
• ett utökat och samordnat kustnära provtagningsprogram
HaV ska också genomföra pilotprojekt för ekosystembaserad havsförvaltning. Stockholms skärgård och Bottenhavet är två av de planerade pilotområdena.
”Här ska vi undersöka strömmingens roll för ekosystemet, men även dess samhällsekonomiska, sociala och kulturella betydelse i de lokala kustsamhällena”, säger Fredrik Arrhenius.
Det internationella havsforskningsinstitutet (ICES), som ger vetenskapligt baserade fiskeråd till EU-kommissionen, bedömer att det finns risk för att det centrala sill/strömmingsbeståndet inte förvaltas hållbart. Lekbiomassan (den del av ett fiskbestånd som uppnått könsmognad och kan bidra till beståndets fortlevnad) ligger under det fastställda gränsvärdet och fisketrycket bedöms vara för högt. Rådet från ICES för 2021 var därför att minska fångstnivån i Östersjön med 36 procent.
”Tillsammans med de sänkta fiskekvoterna hoppas vi att vårt åtgärdspaket ska bidra till att sill/strömmingsbeståndet på sikt kommer att må bättre. Jag vill betona att det handlar om ett långsiktigt arbete. Det tar tid innan det ger effekt”, säger Fredrik Arrhenius.
”Det är också väldigt viktigt att vi fortsätter samarbetet med EU-länderna runt Östersjön, till exempel i det regionala samarbetsorganet Baltfish. Fisken bryr sig inte om nationsgränser och alla länder med Östersjökust har ett ansvar för att det ska finnas fisk kvar i havet i framtiden. Andra länder har rätt fiska i våra vatten. För att åtgärder ska få effekt måste även de reglera fisket vilket ställer höga krav på kunskapsunderlagen.”