Båda vilda och odlade humlor har stor betydelse för den svenska livsmedelsproduktionen genom att de pollinerar viktiga grödor. Samtidigt har det funnits en oro för att införda humlor kan utgöra ett hot mot de vilda. Nu visar en fältstudie att införda humlor inte ökar spridningen av virus, bakterier och parasiter, och inte heller påverkar vilda humlor negativt genom konkurrens.
Sedan 1990-talet har Sverige infört odlade humlor från Centraleuropa. 2018 infördes drygt 5 000 humlesamhällen, varav cirka 70 procent användes i tomatodlingen. Tomater behöver så kallad surrpollinering som de tunga humlorna kan utföra i motsats till honungsbin. Humlan kan med sin tyngd och sina vingslag skaka loss pollenet från tomatblomman, vilket ger en bra pollinering.
Flera forskare och biodlare är oroliga över att införda humlor kan utgöra ett hot mot svenska vilda humlor. Norge och Storbritannien har på grund av de potentiella riskerna infört restriktioner för införsel av odlade humlor. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen genomfört en analys av omfattning och konsekvenser av utsättning av humlor och andra vilda pollinatörer. Rapporten ger delvis svar på det uppdraget.
”Sveriges lantbruksuniversitets och Lunds universitets fältstudie är den största som har genomförts hittills och visar att odlade införda humlor inte ökar spridningen av vanliga patogener, som virus och bakterier, eller parasiter. De påverkar inte heller vilda humlor negativt genom konkurrens, säger projektledaren Thorsten Rahbek Pedersen.
”Riskanalysen visar dock att även mycket låga förekomster av nya patogener eller parasiter från införda humlor kan utgöra en risk för smittspridning, så Jordbruksverket föreslår att det nationella referenslaboratoriet för bihälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet får medel till en löpande övervakning av patogener och parasiter i odlade och vilda humlor.”
Enligt Ingrid Karlsson, som är expert på regler kring bin och humlor, finns det idag inga ekonomiskt realistiska alternativ till användningen av odlade humlor för pollinering i växthus- och tunnelodling.
”Däremot finns det kompletterande åtgärder och i vissa fall till och med realistiska alternativ när det gäller pollinering av frukt och bär på friland och av grödor som pollineras bäst av andra insekter, exempelvis av långtungade humlor.”
Även om studierna inte kunde påvisa några akuta hot från de införda humlesamhällena poängterar Jordbruksverket att det är fortsatt viktigt att gynna de vilda pollinerarna, till exempel i sin trädgård eller på sin kolonilott, i stället för att köpa odlade humlor. Det gynnar både pollineringen och den biologiska mångfalden.
Mer information:
Rapporten ”Biologiska hot mot humlor”
Jordbruksverkets kampanj ”Mångfald på slätten”
Faktablad om att skapa bostäder för vilda humlor
