Många havslevande arter mår dåligt och torsken i Skagerrak och Kattegatt får rött ljus i Fiskguiden 2020. Däremot ser det ljusare ut för svenska insjöarter, som sik, röding, abborre och öring. Det visar WWF:s senaste konsumentguide för fisk och skaldjur.
Insjöfiskarna sik, röding, abborre, öring och röding får grönt ljus i den nya fiskguiden från WWF, liksom braxen, som är en nykomling i guiden.
”Det är glädjande att vi nu kan äta flera insjöfiskar med gott samvete. Flera arter har utvecklats åt rätt håll och en förvaltningsplan har tagits fram för Vätternfisket. Positiva förändringar är också på gång för andra sjöar, vilket vi välkomnar, om vi ska kunna äta mer lokalt fångad fisk i framtiden”, säger WWF:s generalsekreterare Håkan Wirtén.
Däremot ser det sämre ut för många havslevande arter. Den hårt prövade Östersjötorsken får fortsatt rött ljus, i sällskap med torsken i Skagerrak och Kattegatt som nu går från gult till rött ljus. Vårlekande sill i västra Östersjön går också från gult till rött ljus.
”Torsken är ett sorgebarn. Fiskestopp råder för östra Östersjön sedan juli 2019, vilket visar hur allvarligt läget är”, säger Håkan Wirtén.
Rödspätta fiskad med garn eller snurrevad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från grönt till gult ljus, liksom kolja fiskad med långrev i samma områden. Gråsej, fiskad med bottentrål i Norska havet och Barents hav går från gult till rött ljus, eftersom bifångst av rockor och kungsfisk (uer) förekommer och utkast av oönskad fisk bedöms vara omfattande.
Rött ljus får även burktonfisken skipjack, som fiskas med garn och ringnot i Stilla Havet.
Arter som WWF helt avråder från är ål, haj, rockor, vitling och röd snapper. De är hotade och saknar gröna eller gula alternativ i guiden. Generellt bör man vara försiktig med djuphavsfiskar, som hälleflundra, marulk, kungsfisk/uer, rödtunga och havskatt. De växer långsamt och blir könsmogna sent och det gör dem känsliga för överfiske.
Den som ser fram emot kräftsäsongen kan glädja sig åt att vilda turkiska sötvattenkräftor nu får grönt ljus, liksom egyptiska kräftor, som är ganska nya på den svenska marknaden. Odlade sötvattenkräftor från Kina hamnar däremot på rött ljus, på grund av bristfällig information, medan svenska signalkräftor har gult ljus.
Fiskguiden innehåller ingen klimatgranskning, men sill, skarpsill och makrill är ofta miljösmarta val, enligt WWF. De lever i stim och fångas till största delen med snörpvad och flyttrål. Låg bränsleförbrukning på båtarna, ganska kort fångsttid, små bifångster och liten bottenkontakt är fördelar. Odlade musslor är exempel på klimatsmarta skaldjur.
Svenskarna äter cirka 14 kilo sjömat per person och år, vilket motsvarar 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax, sill, torsk och räkor står för den största delen av konsumtionen och laxen är mest populär. Andra vanliga arter är alaska pollock, makrill, gråsej, regnbåge och tonfisken skipjack. En stor del av importen kommer från Norge, Danmark och Kina.
