Livsmedelsverket har tagit fram en handbok som ska minska matsvinnet inom skolan, förskolan, vården och omsorgen. Handboken bygger på praktiska erfarenheter hos kommuner som har lyckats.
”Vi vill stötta verksamheterna inom skola, vård och omsorg i deras arbete för att minska det resursslöseri som matsvinn innebär. Här har både kökspersonalen och vård-, omsorgs- och pedagogisk personal viktiga roller. I handboken visar vi vad de konkret kan göra för att minska svinnet”, säger Karin Fritz, projektledare för Livsmedelsverkets matsvinnsarbete.
Handboken bygger på den så kallade Göteborgsmodellen för mindre matsvinn. I Göteborg har man lyckats minska sitt svinn avsevärt genom att arbeta medvetet och systematiskt.
”Vi är glada över att Göteborgs stad har velat dela med sig av sitt framgångsrika arbete. På det här sättet kan vi se till att fler får tillgång till ett vinnande koncept”, säger Karin Fritz.
I Livsmedelsverkets version har nya avsnitt lagts till, bland annat om tallrikssvinn, konsumtionsmätning (andel mat som äts upp) och Livsmedelsverkets nationella mätmetod för matsvinn.
”Att mäta är A och O i allt matsvinnsarbete. Det som inte mäts, syns inte. Att mäta matsvinnet gör det lättare att få syn på var och varför det uppstår – och att göra något åt det”, säger Karin Fritz.
Livsmedelsverkets egen kartläggning visar att så kallat serveringssvinn, det vill säga mat som inte ens har nått gästernas tallrikar, står för den största delen av matsvinnet i förskolan, skolan och på äldreboenden. Detta svinn kan minskas genom förebyggande arbete, till exempel flexibla menyer som lämnar utrymme för förändringar, rutiner för rapportering av antalet matgäster och en plan för att ta vara på rester.
