I Köttguiden 2019 lägger Världsnaturfonden WWF större fokus på alternativen till kött, framför allt ostar, där fler varianter än tidigare har bedömts. En annan nyhet är att charkprodukter har bedömts.
Köttguiden 2019 ger grönt, gult och rött ljus till olika typer av kött, ost och ägg på den svenska marknaden utifrån fem kriterier: klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Bedömningens baseras på forskning, lagstiftning, branschåtaganden och regler som ingår i olika hållbarhetscertifieringar.
Sedan den första versionen av Köttguiden lanserades 2016 har svenskarna dragit ner på köttkonsumtionen. 2017 minskade förbrukningen med i snitt 2,2 kilo kött per person, enligt Jordbruksverket. I dag äter medelsvensken ungefär ett kilo kött i veckan.
”Köttkonsumtionen utgör en stor påverkan på hela planeten och därför bör den minska. Men för att vi ska nå dit måste inte minst marknadens aktörer ta ett större ansvar än tidigare. Med vår Köttguide vill vi rikta ljuset mot hur mejerier, restauranger och butiker bör agera för att bidra till en mer hållbar konsumtion av kött och ost”, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF.
Köttguiden 2019 ger utökad kunskap om charkprodukter, eftersom griskött även från Spanien och Italien nu finns med i Köttguiden. Dessa köttslag finns i flera av de charkprodukter som konsumeras i Sverige.
”Det är viktigt att vara engagerad som konsument, inte bara när du handlar mat, men även när du äter på restaurang. Vi behöver rikta uppmärksamheten på lunchrestaurangen, fredagspizzan och charkbrickan på restaurangen”, säger Anna Richert, matexpert WWF.
I årets guide har WWF även fokus på ostar, som inte sällan ersätter kött på tallriken. Ostkonsumtionen ökar, samtidigt som andelen svensk ost minskar tydligt. Mellan 1995 och 2018 har produktionen av svensk ost minskat med 36 procent samtidigt som förbrukningen av ost har ökat med 38 procent, enligt Jordbruksverket. Idag är endast drygt 40 procent av osten vi äter gjord på svensk mjölk, 1995 var det runt 90 procent.
”Idag importeras mer än hälften av osten vi äter. Det finns en potential här både för svenska livsmedelsföretag att återta marknaden och för oss konsumenter att äta mindre ost och när vi gör det bör vi ställa krav och välja lokalproducerad eller ekologisk ost”, säger Anna Richert.
Exempel från Köttguiden 2019:
Grönt: Ät ibland. Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.
Några exempel: Krav-märkta ägg, Krav- och EU-ekologiska baljväxter, svensk Krav-märkt ost och svensk halloumi.
Gult: Var försiktig. Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.
Några exempel: Importerad EU-ekologisk ost, svenskt nöt- och griskött.
Rött: Varning. Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.
Några exempel: Griskött från Spanien, Italien och Polen får tre röda trafikljus för djurvälfärd, bekämpningsmedel och biologisk mångfald.
Ladda ner Köttguiden 2019 här
