Förslaget till ny handlingsplan för livsmedelsstrategin innehåller en rad förbättringar, bland annat när det gäller behovsdriven forskning och innovation samt regelförenklingar. Lennart Wikström kommenterar förslaget i Svenska Livsmedel.
Här följer en förkortad version av artikeln:
Inledningsvis tar förslaget till handlingsplan två grepp som visar på viss frihet under ansvar. Det första är att i stället för den tidsperiod 2020–2022, som låg i det ursprungliga uppdraget, förlänga sitt förslag till 2025.
Det andra greppet är att peka på behovet av samordning och att faktiskt sätta kronor och ören på det. Utan att det direkt framgår av förslagen kan detta uttolkas som inrättandet av en ny myndighet. Denna samordnande funktion ingår i de tvärgående åtgärder som föreslås som ett nytt område, förutom de ursprungliga kunskap och innovation, regler och villkor samt konsument och marknad.
Bland de tvärgående åtgärderna placeras också uppdraget att ta fram ett förslag till en övergång till ”ett cirkulärt och hållbart livsmedelssystem”. Att våra humlor och bin intar en särställning framgår av formuleringen: ”Ett miljömässigt hållbart system kräver ekosystem i balans där en biologisk mångfald och fungerande pollinering spelar en avgörande roll.”
Inom området kunskap och innovation föreslås en rejält ökad satsning på livsmedelsforskning på totalt 840,5 miljoner under perioden 2020-2025.
Inom området regler och villkor betonas behovet av en ökad dialog när det gäller myndighetskontroller. Tillståndsprocesser behöver snabbas på och regelverken bli mer målstyrda och inte så åtgärdsorienterade. Dessutom måste handläggning och tillämpning bli likvärdiga oavsett postadress och myndighet.
Inom området konsument och marknad finns en skärpning av skrivningarna kring den offentliga upphandlingen, som bland ska underlätta för små lokala producenter att lämna konkurrenskraftiga anbud och säkerställa att det som upphandlas uppfyller de krav som ställs på svenska producenter.
Läs hela artikeln i Svenska Livsmedel
